2.12.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 406/11


Begäran om förhandsavgörande framställd av Hof van beroep te Brussel (Belgien) den 30 augusti 2019 – Facebook Ireland Limited, Facebook INC, Facebook Belgium BVBA mot Gegevensbeschermingsautoriteit

(Mål C-645/19)

(2019/C 406/17)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Hof van beroep te Brussel

Parter i det nationella målet

Klagande: Facebook Ireland Limited, Facebook INC, Facebook Belgium BVBA

Motpart: Gegevensbeschermingsautoriteit

Tolkningsfrågor

1)

Ska artiklarna [55.1], 56–58 och 60–66 i förordning 2016/679 (1) av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG, jämförda med artiklarna 7, 8 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, tolkas så, att en tillsynsmyndighet som enligt den nationella lagstiftning som har antagits för att genomföra artikel [58.5] i nämnda förordning har befogenhet att inleda ett rättsligt förfarande mot överträdelser av förordningen vid en domstol i den egna medlemsstaten, inte kan utöva denna befogenhet i samband med gränsöverskridande behandling om den inte är ansvarig tillsynsmyndighet för den gränsöverskridande behandlingen?

2)

Gör det någon skillnad om den personuppgiftsansvarige för den gränsöverskridande behandlingen inte har sitt huvudsakliga verksamhetsställe i den medlemsstaten, men har ett annat verksamhetsställe där?

3)

Gör det någon skillnad om den nationella tillsynsmyndigheten inleder ett rättsligt förfarande mot den personuppgiftsansvariges huvudsakliga verksamhetsställe eller mot verksamhetsstället i den egna medlemsstaten?

4)

Gör det någon skillnad om den nationella tillsynsmyndigheten inledde det rättsliga förfarandet före det datum då den aktuella förordningen blev tillämplig (den 25 maj 2018)?

5)

För det fall den första frågan ska besvaras jakande, har artikel [58.5] i den allmänna dataskyddsförordningen direkt effekt, så att en nationell tillsynsmyndighet kan åberopa denna artikel till stöd för att inleda eller fortsätta ett rättsligt förfarande mot enskilda, även om artikel [58.5] i den allmänna dataskyddsförordningen inte specifikt har införlivats med medlemsstaternas lagstiftning, trots att så krävs?

6)

För det fall föregående frågor ska besvaras jakande, skulle resultatet av sådana förfaranden kunna utgöra hinder för en motsatt slutsats från den ansvariga tillsynsmyndigheten om den ansvariga tillsynsmyndigheten utreder samma eller liknande gränsöverskridande behandling i enlighet med den mekanism som avses i artiklarna 56 och 60 i den allmänna dataskyddsförordningen?


(1)  EUT L 119, 2016, s. 1.