10.9.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 319/24


Talan väckt den 18 juli 2018 – Ryanair m.fl. mot kommissionen

(Mål T-448/18)

(2018/C 319/29)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Ryanair DAC (Swords, Irland), Airport Marketing Services Ltd (Dublin, Irland) and FR Financing (Malta) Ltd (Douglas, Isle of Man) (ombud: advokaterna E. Vahida och I. Metaxas-Maranghidis, och B. Byrne, solicitor)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara artiklarna 5 och 6 i Europeiska kommissionens beslut (EU) 2018/628 av den 11 november 2016 om det av Österrike införda statliga stödet SA.24221(2011/C) (ex 2011/NN) till flygplatsen i Klagenfurt, Ryanair och andra flygbolag som använder flygplatsen (EUT L 107, 2018, s. 1), samt artiklarna 9, 10 och 11 i nämnda beslut, i den del de avser sökandena, och

förplikta svaranden att betala rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena sex grunder.

1.

Den första grunden: det angripna beslutet innebär ett åsidosättande av bestämmelserna om preskriptionstid i artikel 15 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (1), och artikel 17 i rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i FEUF (2), och underlåter att ange skälen till att en tioårig preskriptionstid tillämpas på de två avtal från 2002 som beslutet trots allt avser.

2.

Den andra grunden: det angripna beslutet innebär ett åsidosättande artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, principen om god förvaltning och sökandenas rätt till försvar, då kommissionen inte gav sökandena tillgång till den rättsliga dokumentationen och inte möjliggjorde för dem att framföra sina synpunkter.

3.

Den tredje grunden: det angripna beslutet innebär ett åsidosättande av artikel 107.1 FEUF, då kommissionen felaktigt tillskrev staten ansvar för ingåendet av avtalen med de sökande.

4.

Den fjärde grunden: det angripna beslutet innebär ett åsidosättande av artikel 107.1 FEUF, då kommissionen inte har fastställt att det föreligger selektivitet.

5.

Den femte grunden: överträdelse av artikel 107.1 FEUF, då kommissionen felaktigt bedömde att avtalen mellan flygplatsen och sökandena innebar en fördel för sökandena. Kommissionen har felaktigt avfärdat möjligheten att en del av marknadsföringen av tjänster kan ha förvärvats av hänsyn till allmänintresset, felaktigt vägrat acceptera en jämförande analys som sökandena har föreslagit, gjort uppenbart oriktiga bedömningar och inte motiverat sin lönsamhetsanalys, genom att grunda bedömningarna på ofullständiga, otillförlitliga och oriktiga uppgifter. Kommissionen har även underlåtit att tillskriva tjänsterna ett lämpligt värde i avtalet om marknadsföringstjänster, felaktigt avslagit grunden för flygplatsens beslut att förvärva marknadsföringstjänster och felaktigt bortsett från de mer långtgående fördelarna med Ryanairs verksamhet på flygplatsen.

6.

Den sjätte grunden, som anförs i andra hand: kommissionen har åsidosatt artikel 107.1 FEUF och artikel 108.2 FEUF, genom att göra uppenbart oriktiga bedömningar och en felaktig rättstillämpning vid fastställandet av beloppet för det återbetalningsbara statsstödet, genom att i instruktionerna till medlemsstaten antyda att storleken på beloppet för det återbetalningsbara statsstödet är frivilligt, och på grund av motsättningarna mellan motiveringen i det överklagade beslutet och beslutsdelen.


(1)  Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EUT L 83, 1999, s. 1).

(2)  Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 2015, s. 9).