4.6.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 190/38

Talan väckt den 26 mars 2018 – Casa Regina Apostolorum della Pia Società delle Figlie di San Paolo mot kommissionen

(Mål T-223/18)

(2018/C 190/63)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Casa Regina Apostolorum della Pia Società delle Figlie di San Paolo (Albano Laziale, Italien) (ombud: advokaten F. Rosi)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	förklara att det angripna beslutet är rättsstridigt, av den anledningen att det är avfattat på engelska och inte på italienska,

—	bifalla talan och följaktligen ogiltigförklara kommissionens beslut på grund av att det är bristfälligt motiverat och därmed inte grundat på utredda omständigheter,

—

erkänna att reglerna om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är tillämpliga på den italienska sjukvården och därmed att de principer som formuleras i EU-domstolens dom Altmark från år 2003 beträffande artiklarna 106 och 107 FEUF vad gäller tillämpningen av statligt stöd är tillämpliga. Domstolen bör därför pröva regionen Lazios handlande avseende ersättning till offentliga anläggningar, som borde följt de principer som slås fast i nämnda regler och därmed borde ha begränsat utbetalningarna till de offentligt ägda sjukvårdsinrättningarna till de prognosticerade kostnadsersättningarna enligt kriterierna i domen Altmark avseende så kallade genomsnittsföretag och förklarat att alltför omfattande finansiering utgör överkompensation,

—	erkänna att regionen Lazio ska betala ut ersättning till sökanden i enlighet med principen om genomsnittsföretag och därmed även beakta ökade arbetskraftskostnader för alla anställda i företaget mellan år 2005 och år 2006, vilket ska fastställas som utgångspunkt för de påföljande åren,

—	ge full verkan åt alla rättsliga följder av det ovanstående, inbegripet att förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna, inklusive sökandens kostnader.

Grunder och huvudargument

Talan riktar sig mot kommissionens beslut C (2017) 7973 final av den 4 december 2017, där kommissionen avslog ett klagomål från sökanden, ett italienskt religiöst sjukhus, om påstådd kostnadsersättning till offentliga sjukhus i Lazio. Enligt det angripna beslutet utgör de angripna åtgärderna inte statligt stöd.

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

1.	Första grunden: Sökanden bestrider att engelska använts som språket för den slutliga, autentiska versionen av beslutet.

Andra grunden: Bristande motivering. Kommissionen har helt underlåtit att beakta vissa väsentliga aspekter av frågan och att bemöta vissa av sökandens invändningar, som styrks av de handlingar som getts in. Kommissionen är skyldig att besvara alla frågor från sökanden, enligt principerna om öppenhet och god tro.

Tredje grunden: Sökanden bestrider påståendet att sjukvårdssystemet enligt italiensk rätt kännetecknas av universell täckning, det vill säga att 100 procent av sjukvårdstjänsterna tillhandahålls av det nationella sjukvårdssystemet. Dessutom kritiserar sökanden att kommissionen inte har bevis för att den italienska staten finansierar och därmed täcker 100 procent av de egna medborgarnas vård. Detta är ett helt ogrundat påstående. Sökanden hävdar att universell täckning inte är ett abstrakt koncept utan måste kunna identifieras konkret, verifieras och uppfattas. Det kan inte antas föreligga bara för att den italienska regeringen påstår det.