Målen T‑724/18 och T-184/19

Aurea Biolabs Pte Ltd

mot

Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Tribunalens dom (fjärde avdelningen) av den 28 maj 2020

”EU-varumärke – Invändningsförfarande – Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket AUREA BIOLABS – Det äldre EU-ordmärket AUREA – Relativt registreringshinder – Risk för förväxling – Varuslagslikhet – Artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001 – Rättelse av överklagandenämndens beslut – Artikel 102 i förordning 2017/1001”

  1. EU-varumärke – Förfarandebestämmelser – Immaterialrättsmyndighetens beslut – Rättelse – Relevant datum för att fastställa vilken lagstiftning som är tillämplig – Dagen för antagandet av rättelsebeslutet

    (Kommissionens förordning nr 2868/95, artikel 1, regel 53; Europaparlamentets och rådets förordning 2017/1001, artikel 102)

    (se punkterna 18 och 19)

  2. Institutionernas rättsakter – Val av rättslig grund – Fel – Ogiltigförklarande av rättsakten – Villkor

    (se punkt 20)

  3. EU-varumärke – Förfarandebestämmelser – Immaterialrättsmyndighetens beslut – Rättelse – Uppenbart förbiseende – Begrepp

    (Kommissionens förordning nr 2868/95, artikel 1, regel 53; rådets förordning nr 207/2009, artikel 80; Europaparlamentets och rådets förordning 2017/1001, artiklarna 102 och 103)

    (se punkterna 22, 25–33 och 35)

Resumé

Tribunalen ogillade i domen Aurea Biolabs/EUIPO – Avizel (AUREA BIOLABS) (T‑724/18 och T‑184/19), av den 28 maj 2020, de överklaganden som hade lämnats in mot de beslut som meddelats av överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO). Genom dessa beslut hade EUIPO, i sitt första beslut, fastställt att det förelåg en risk för förväxling och, i sitt andra beslut, rättat det första beslutet genom att ta bort en punkt avseende helhetsbedömningen av risken för förväxling. Tribunalen preciserade i denna dom de slags fel som kan föranleda rättelse.

I det aktuella målet hade Aurea Biolabs Pte Ltd, klaganden, ansökt om registrering av figurmärket AUREA BIOLABS avseende kosttillskott. Avizel SA framställde en invändning på grundval av sitt äldre EU-ordmärke AUREA, som bland annat registrerats för hudvårdskrämer för medicinska ändamål. Genom beslut av den 11 september 2018 (nedan kallat det angripna beslutet) biföll EUIPO:s överklagandenämnd invändningen med motiveringen att det förelåg en risk för förväxling och avslog registreringsansökan. Överklagandenämnden fann bland annat att de varor som omfattades av de motstående märkena var av liknande slag, åtminstone i låg grad. Vid helhetsbedömningen av risken för förväxling angav överklagandenämnden att varorna i fråga hade ansetts vara identiska. Genom beslut av den 29 januari 2019 rättade den andra överklagandenämnden det angripna beslutet genom att ta bort punkten om att varorna var identiska.

Klaganden gjorde i sitt överklagande gällande att felet i fråga inte kunde bli föremål för rättelse. Enligt klaganden är vid ”uppenbara fel” endast återkallelse av EUIPO:s beslut möjligt.

I förevarande fall preciserade tribunalen att den bestämmelse som var tillämplig vid rättelse av det angripna beslutet var artikel 102 i förordning 2017/1001. ( 1 ) I denna artikel anges dock enbart ”uppenbara förbiseenden”. Endast i artikel 103 i samma förordning. ( 2 ) som reglerar återkallelse av EUIPO:s beslut, hänvisas det till ”uppenbara fel”.

Vidare konstaterade tribunalen att det i de tidigare gällande versionerna av de bestämmelser som reglerar rättelse och återkallande av EUIPO:s beslut hänvisades till ”uppenbara misstag” ( 3 ) respektive till ”uppenbara handläggningsfel”. ( 4 ) Av dessa bestämmelser framgår att det föreligger en skillnad mellan de slags fel som kan föranleda rättelse eller återkallande och detta på grund av skillnaden mellan rättelseförfarandet och återkallandeförfarandet.

Rättelseförfarandet innebär nämligen inte att det rättade beslutet upphävs, utan leder endast till att de fel som beslutet innehåller rättas genom ett rättelsebeslut. Rättelserna är således begränsade till uppenbara formella fel som inte påverkar det fattade beslutets räckvidd och innehåll, utan endast dess form. De avser fel som är så uppenbara att ingen annan text är tänkbar än den som följer av rättelsen och som inte rättfärdigar att det beslut som är behäftat med fel upphävs eller återkallas. Däremot är det motiverat att anta ett beslut om återkallande vid fel som inte gör det möjligt att artikeldelen i det aktuella beslutet kan behållas, utan att en ny bedömning senare görs av den instans som fattade nämnda beslut.

Slutligen fann tribunalen att skillnaden mellan fall av rättelser och fall av återkallanden inte har påverkats av att uttrycket ”uppenbara misstag” ersatts med ”uppenbara förbiseenden” i artikel 102 i förordning 2017/1001. Detta ersättande förklaras nämligen just av att det är nödvändigt att upprätthålla skillnaden mellan de fel som motiverar en rättelse och de fel som motiverar en återkallelse.

Följaktligen fann tribunalen att ett fel som har konstaterats i ett beslut kan rättas, med tillämpning av artikel 102 i förordning 2017/1001, när det rör sig om en motsägelsefull del i ett beslut som i övrigt är sammanhängande och otvetydigt, det vill säga om det framstår som självklart att felet beror på ett förbiseende eller misstag som uppenbarligen måste rättas till på så sätt att det inte går att finna någon annan ordalydelse än den som följer av rättelsen.

I förevarande fall kan den omständigheten att rättelsen inte bestod i att en punkt som utelämnats lades till, utan i att en punkt i det angripna beslutet togs bort, inte i sig innebära att rättelsen gjordes i strid med artikel 102 i förordning 2017/1001.

För att avgöra om felet i fråga kunde föranleda rättelse, konstaterade tribunalen att felet förekom i en punkt där det erinras om resultatet av jämförelseanalysen av varorna i fråga för att göra en helhetsbedömning av risken för förväxling. Detta påpekande måste med nödvändighet överensstämma med den bedömning som återanges och således ange en åtminstone låg grad av likhet mellan varorna i fråga istället för att ange att de är identiska. Det är således uppenbart att det fel som begåtts endast kunde rättas till i den mening som avses i överklagandenämndens bedömning att varorna var av liknande slag. Det var således uppenbart att det var nödvändigt att ta bort punkten om att varorna är identiska i det angripna beslutet, vilket innebär att det kan anses utgöra en rättelse av ett fel som med rätta gjorts med stöd av artikel 102 i förordning 2017/1001.

Tribunalen har även bekräftat att de berörda varorna var av liknande slag och fastställt att det förelåg en risk för förväxling.

( 1 ) Artikel 102.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (EUT L 154, 2017, s. 1), med rubriken ”Rättelse av fel och uppenbara förbiseenden” har följande lydelse: ”1. [EUIPO] ska, på eget initiativ eller på begäran av en part, rätta till språkfel, skrivfel och uppenbara förbiseenden i sina beslut eller tekniska fel som den gjort vid registreringen av ett EU-varumärke eller vid offentliggörandet av registreringen”.

( 2 ) Artikel 103.1 i förordning 2017/1001, med rubriken ”Återkallelse av beslut”, anger följande: ”1. Om [EUIPO] har fört in en uppgift i registret eller fattat ett beslut som är behäftat med ett uppenbart fel som immaterialrättsmyndigheten har gjort, ska den se till att den införda uppgiften tas bort eller att beslutet återkallas …”.

( 3 ) Regel 53 i kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 av den 13 december 1995 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke (EGT L 303, 1995, s. 1).

( 4 ) Artikel 80 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, 2009, s. 1), i dess ändrade lydelse.