201807130232004192018/C 268/251972018CJC26820180730SV01SVINFO_JUDICIAL20180319192021

Mål C-197/18: Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgericht Wien (Österrike) den 19 mars 2018 – Wasserleitungsverband Nördliches Burgenland m.fl.


C2682018SV1910120180319SV0025191202

Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgericht Wien (Österrike) den 19 mars 2018 – Wasserleitungsverband Nördliches Burgenland m.fl.

(Mål C-197/18)

2018/C 268/25Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgericht Wien

Parter i det nationella målet

Klagande: Wasserleitungsverband Nördliches Burgenland, Robert Prandl, Gemeinde Zillingdorf

Motpart: Bundesministerin für Nachhaltigkeit und Tourismus, vormals Bundesminister für Land und Forstwirtschaft, Umwelt und Wasserwirtschaft

Tolkningsfråga

Ska artikel 288 FEUF jämförd med artikel 5.4 eller artikel 5.5 jämförd med bilaga 1 andra raden i rådets direktiv 91/676/EEG ( 1 ) av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (nedan kallat nitratdirektivet) tolkas på så sätt att

a)

en offentlig vattendistributör, som distribuerar färskvatten och som före distributionen av dricksvatten till konsumenter (vilka har anslutningsplikt) på vederbörligt sätt ska rena det vatten med förhöjda nitratvärden som tas ur de vattentäkter som står honom till förfogande, i syfte att nå ett värde under 50 mg/l nitrathalt i vattnet före distributionen till konsumenterna, och som enligt lag även ska ombesörja vattenförsörjning inom ett fastställt geografiskt område, ska anses vara direkt berörd enligt EU-domstolens praxis (i förevarande fall av eventuellt otillräckligt införlivande av rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991) när denne på grund av påstått otillräckliga handlingsplaner (där värdet 50 mg/l nitrathalt i vattnet inom det område som betjänas av distributören överskrids) drabbas på så sätt att vattnet måste genomgå reningsprocesser och att denne därför ska tillerkännas subjektiva rättigheter inom ramen för nitratdirektivet

a.1)

till ändring av ett nationellt redan utfärdat åtgärdsprogram för införlivande av nitratdirektivet (i enlighet med artikel 5.4 i detta) på så sätt att skärpta åtgärder vidtas i syfte att uppnå de mål som anges i artikel 1 i nitratdirektivet och konkret att uppnå ett värde på högst 50 mg/l nitrathalt i grundvattnet vid enskilda vattentäkter?

a.2)

till vidtagande av ytterligare eller skärpta åtgärder (i enlighet med artikel 5.5 i nitratdirektivet) i syfte att uppnå de mål som anges artikel 1 i nitratdirektivet och konkret ett värde på högst 50 mg/l nitrathalt i grundvattnet vid enskilda vattentäkter?

b)

en konsument som enligt lag får använda vatten från sin egen brunn på tomten för privat bruk men inte använder detta på grund av förhöjda nitratvärden (varvid denne vid tidpunkten för den ansökan som ligger till grund för det nationella förfarandet inte kunde använda det och vid tiden för denna begäran riktad till EU-domstolen visserligen torde kunna använda det men det står klart att en ny höjning av nitratvärdet till över 50 mg/l nitrathalt i vattnet är att vänta) utan tar sitt vatten från en offentlig vattendistributör, ska anses vara direkt berörd enligt EU-domstolens praxis (i förevarande fall av eventuellt otillräckligt införlivande av rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991) när denne på grund av påstått otillräckliga handlingsplaner, då värdet 50 mg/l nitrathalt i vattnet på det ställe där detta tas (brunn på tomten) överskrids, drabbas på så sätt att han inte kan utnyttja sin begränsade lagliga rätt till användning av grundvatten på sin egen tomt och därför ska tillerkännas subjektiva rättigheter inom ramen för nitratdirektivet

b.1)

till ändring av ett nationellt redan utfärdat åtgärdsprogram för införlivande av nitratdirektivet (i enlighet med artikel 5.4 i detta) på så sätt att skärpta åtgärder vidtas i syfte att uppnå de mål som anges i artikel 1 i nitratdirektivet och konkret att uppnå ett värde på högst 50 mg/l nitrathalt i grundvattnet vid enskilda vattentäkter?

b.2)

till vidtagande av ytterligare eller skärpta åtgärder (i enlighet med artikel 5.5 i nitratdirektivet) i syfte att uppnå de mål som anges artikel 1 i nitratdirektivet och konkret ett värde på högst 50 mg/l nitrathalt i grundvattnet vid enskilda vattentäkter?

c)

en kommun, i sin egenskap av offentligt organ, på grund av nitratvärden i vattnet på över 50 mg/l nu endast använder en kommunal vattentäkt som den egentligen har för sin dricksvattenförsörjning för tagning av bruksvatten, eller ställer denna till förfogande för detta ändamål – varvid dock dricksvattenförsörjningen inte åsidosätts härigenom – ska anses vara direkt berörd enligt EU-domstolens praxis (i förevarande fall av eventuellt otillräckligt införlivande av rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991, genom här otillräckliga handlingsplaner) när värdet 50 mg/l nitrathalt i vattnet i vattentäkten överskrids och därmed inte kan användas som dricksvatten och att kommunen därför ska tillerkännas subjektiva rättigheter inom ramen för nitratdirektivet

c.1)

till ändring av ett nationellt redan utfärdat åtgärdsprogram för införlivande av nitratdirektivet (i enlighet med artikel 5.4 i detta) på så sätt att skärpta åtgärder vidtas i syfte att uppnå de mål som anges i artikel 1 i nitratdirektivet och konkret att uppnå ett värde på högst 50 mg/l nitrathalt i grundvattnet vid enskilda vattentäkter?

c.2)

till vidtagande av ytterligare eller skärpta åtgärder (i enlighet med artikel 5.5 i nitratdirektivet) i syfte att uppnå de mål som anges artikel 1 i nitratdirektivet och konkret ett värde på högst 50 mg/l nitrathalt i grundvattnet vid enskilda vattentäkter?

I samtliga tre fall säkerställs i alla händelser skyddet för konsumenternas hälsa antingen – i fallen b och c – genom att vattnet tas från vattendistributören (med anslutningsplikt och anslutningsrätt) eller – i fall a – genom vederbörliga reningsåtgärder.


( 1 ) Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 1991, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 10, s. 192)