–

Consorzio Tutela Aceto Balsamico di Modena, genom A. Ringle och A. Rinkler, Rechtsanwälte,

–

Balema GmbH, genom C. Eggers och C. Böhler, Rechtsanwälte,

–

Tysklands regering, genom J. Möller, M. Hellmann och U. Bartl, samtliga i egenskap av ombud,

–

Greklands regering, genom G. Kanellopoulos, A.-E. Vasilopoulou och E.‑E. Krompa, samtliga i egenskap av ombud,

–

Spaniens regering, genom A. Rubio González och L. Aguilera Ruiz, båda i egenskap av ombud,

–

Italiens regering, genom G. Palmieri, i egenskap av ombud, biträdd av S. Fiorentino, avvocato dello Stato,

–

Europeiska kommissionen, genom B. Eggers, D. Bianchi, B. Hofstötter och I. Naglis, samtliga i egenskap av ombud,

1

Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 583/2009 av den 3 juli 2009 om registrering av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Aceto Balsamico di Modena (SGB)) (EUT L 175, 2009, s. 7).

2

Begäran har framställts i ett mål mellan å ena sidan Consorzio Tutela Aceto Balsamico di Modena (nedan kallat Consorzio), som är en sammanslutning av producenter av produkter med beteckningen ”Aceto Balsamico di Modena (IGP)”, och å andra sidan Balema GmbH (nedan kallat Balema), angående Balemas användning av ordet ”balsamico” på etiketter på vinägerprodukter som inte motsvarar produktspecifikationen för ovannämnda skyddade geografiska beteckning.

3

Genom rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 93, 2006, s. 12) upphävdes och ersattes rådets förordning (EEG) nr 2081/92 av den 14 juli 1992 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EGT L 208, 1992, s. 1). Förordning nr 510/2006 har i sin tur upphävts och ersatts, med verkan, i allt väsentligt, från och med den 3 januari 2013, av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 2012, s. 1).

4

I artikel 3.1 andra stycket i förordning nr 510/2006, vars lydelse motsvarade lydelsen i artikel 3.1 andra stycket i förordning nr 2081/92 och vars innehåll numera, i allt väsentligt, återfinns i artikel 3.6 i förordning nr 1151/2012, föreskrevs följande:

”I denna förordning avses med en beteckning som har blivit generisk en beteckning på en jordbruksprodukt eller ett livsmedel som visserligen har samband med den ort eller den region där produkten eller livsmedlet från början producerades eller salufördes, men som har blivit den allmänna benämningen på jordbruksprodukten eller livsmedlet i gemenskapen.”

5

I artikel 7 i förordning nr 510/2006, med rubriken ”Invändningar, beslut om registrering”, föreskrevs följande i punkt 1 och i punkt 5 första, tredje och fjärde styckena:

”1.   Inom sex månader räknat från den dag då det offentliggörande som avses i artikel 6.2 första stycket har ägt rum i Europeiska unionens officiella tidning får medlemsstaterna eller tredjeländer göra invändningar mot den föreslagna registreringen genom att till kommissionen lämna in en motiverad förklaring.

…

5.   Om en invändning kan tas upp till prövning … skall kommissionen inbjuda de berörda parterna till samråd av lämpligt slag.

…

Om ingen överenskommelse nås, skall kommissionen fatta beslut i enlighet med det förfarande som avses i [artiklarna 5 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (EGT L 184, 1999, s. 23)], med beaktande av traditionell skälig praxis och av den faktiska risken för förväxling.

Beslutet skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.”

6

Innehållet i dessa bestämmelser har i allt väsentligt överförts till artikel 51.1 första stycket, artikel 51.3 första stycket, artikel 52.3 b och artikel 52.4 i förordning nr 1151/2012.

7

I artikel 13.1 och 13.2 i förordning nr 510/2006, vars lydelse i allt väsentligt motsvarade lydelsen i artikel 13.1 och 13.3 i förordning nr 2081/1992 och vars innehåll numera återfinns i artikel 13.1 och 13.2 i förordning nr 1151/2012, angavs följande:

”1.   Registrerade beteckningar skall skyddas mot följande:

När det i en registrerad beteckning ingår en benämning på en jordbruksprodukt eller ett livsmedel och denna benämning anses generisk, skall det inte anses strida mot bestämmelserna i första stycket led a eller b att använda denna generiska benämning om jordbruksprodukten eller livsmedlet i fråga.

2.   Skyddade beteckningar får inte bli generiska.”

8

Såsom framgår av ingressen i förordning nr 583/2009 antogs den förordningen med stöd av förordning nr 510/2006, särskilt artikel 7.5 tredje och fjärde styckena däri.

9

I skälen 2–5, 7, 8, 10 och 12 i förordning nr 583/2009 anges följande:

…

…

10

I artikel 1 i förordning nr 583/2009 föreskrivs att ”[d]en beteckning som anges i bilaga I till denna förordning ska registreras.” I denna bilaga anges ”Aceto Balsamico di Modena (SGB)”.

11

Balema tillverkar och marknadsför vinägerprodukter som framställts ur vin från Baden (Tyskland) och distribuerar dessa sedan minst 25 år. På etiketterna till dessa produkter återfinns bland annat orden ”Balsamico” och ”Deutscher balsamico”. På etiketterna ingår dessa ord i påskriften ”Theo der Essigbrauer, Holzfassreifung, Deutscher balsamico traditionell, naturtrüb aus badischen Weinen” (Theo vinägerbryggaren, lagrad på träfat, tysk balsamvinäger, traditionell, naturligt grumlig, framställd ur Badenvin) eller ”1. Deutsches Essig‑Brauhaus, Premium, 1868, Balsamico, Rezeptur No 3” (Första tyska vinägerbryggeriet, premium, 1868, balsamico, recept nr 3).

12

Consorzio ansåg att Balemas användning av ordet ”Balsamico” innebar ett intrång i den skyddade geografiska beteckningen ”Aceto Balsamico di Modena” och skickade därför en formell anmodan (Mahnschreiben) (nedan kallad varningsbrev) till Balema. Detta bolag väckte, som svar på varningsbrevet, negativ fastställelsetalan vid tysk domstol avseende skyldigheten att avstå från att använda detta ord i form av de i föregående punkt nämnda etiketterna för vinägerprodukter tillverkade i Tyskland. Efter det att talan hade ogillats i första instans, lämnade Balema in ett överklagade, vilket bifölls bland annat med motiveringen att den aktuella användningen inte stred mot artikel 13.1 första stycket b i förordning nr 1151/2012, eftersom skyddet för denna skyddade geografiska beteckning genom förordning nr 583/2009 endast avsåg hela beteckningen ”Aceto Balsamico di Modena”.

13

Consorzio överklagade sistnämnda avgörande till den hänskjutande domstolen, Bundesgerichtshof (Federala högsta domstolen, Tyskland), som anser att utgången i målet beror på huruvida användningen av ordet ”Balsamico” eller av uttrycket ”Deutscher balsamico” utgör ett åsidosättande av artikel 13.1 första stycket a eller b i förordning nr 1151/2012, vilket innebär att det först ska fastställas huruvida skyddet för beteckningen ”Aceto Balsamico di Modena” enligt artikel 1 i förordning nr 583/2009 endast avser hela denna beteckning eller även användningen av enskilda icke-geografiska ord som ingår i den.

14

Den hänskjutande domstolen anser att det av artikel 13.1 andra stycket i förordning nr 1151/2012, och av EU-domstolens praxis, följer att skyddet för en beteckning som består av flera ord och som har registrerats som ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning kan utsträckas till att omfatta olika ord som ingår i denna beteckning. Omfattningen av skyddet för en skyddad geografisk beteckning som består av flera beståndsdelar kan emellertid på ett verksamt sätt begränsas genom den rättsakt genom vilken beteckningen registrerades. Den hänskjutande domstolen anser också att kommissionens införande av anmärkningar i skälen till förordningar om registrering av skyddade beteckningar, vilka begränsar skyddsomfånget, inte utgör ett rättsstridigt undantag från förordning nr 1151/2012, eftersom kommissionen i enlighet med denna förordning har rätt att anta ett beslut om registrering när en invändning har framställts och ingen överenskommelse har nåtts.

15

Den hänskjutande domstolen anser att skälen 3, 5 och 10 i förordning nr 583/2009 i förevarande fall talar för att skyddsomfånget för hela beteckningen ”Aceto Balsamico di Modena” är begränsat på så sätt att dess olika icke-geografiska beståndsdelar inte omfattas av det. Den har vidare anfört att det vad gäller de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Aceto balsamico tradizionale di Modena” och ”Aceto balsamico tradizionale di Reggio Emilia”, vilka registrerats genom förordning nr 813/2000, visserligen måste göras en prövning i varje enskilt fall mot bakgrund av artikel 13.1 första stycket b och artikel 13.1 andra stycket i förordning nr 1151/2012 av huruvida det är tillåtet att använda de icke‑geografiska beståndsdelarna i dessa hela beteckningar, i avsaknad av en motsvarande beteckning i förordningen om registrering av dem. Detta utgör enligt den hänskjutande domstolen dock inte hinder för att anse att förordning nr 583/2009 innebär att skyddet för den nu aktuella skyddade geografiska beteckningen är begränsat, eftersom det förhållandet att en sådan beteckning inte förekommer i förordningen om registrering av dessa skyddade ursprungsbeteckningar helt enkelt skulle kunna vara en följd av att det inte framställts någon invändning.

16

Mot denna bakgrund beslutade Bundesgerichtshof (Federala högsta domstolen) att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfråga till EU-domstolen:

”Omfattar skyddet av hela beteckningen ’Aceto Balsamico di Modena’ användningen av de enskilda icke-geografiska orden i den sammansatta beteckningen (’aceto’, ’balsamico’ och ’aceto balsamico’)?”

17

Consorzio har, efter att ha tagit del av generaladvokatens förslag till avgörande, genom skrivelse av den 7 augusti 2019 begärt att domstolen ska besluta att den muntliga delen av förfarandet ska återupptas. Till stöd för sin begäran har Consorzio i huvudsak gjort gällande att generaladvokatens förslag till avgörande grundar sig på nya omständigheter, som ännu inte har avhandlats mellan parterna, avseende registreringen av de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Aceto balsamico tradizionale di Modena” och ”Aceto balsamico tradizionale di Reggio Emilia” samt att det skulle kunna vara fråga om allmänna termer, och att det föreslagna svaret på tolkningsfrågan varken tar upp den faktiska problematiken i det nationella målet eller ger den hänskjutande domstolen möjlighet att på ett ändamålsenligt sätt avgöra målet. Enligt Consorzio framgår också av förslaget till avgörande att EU-domstolen inte har tillräckligt underlag för att avgöra målet.

18

Enligt artikel 83 i domstolens rättegångsregler får domstolen efter att ha hört generaladvokaten, när som helst, genom särskilt uppsatt beslut, besluta att den muntliga delen av förfarandet ska återupptas, bland annat om domstolen anser att den inte har tillräcklig kännedom om omständigheterna i målet, eller om en part, efter det att den muntliga delen har förklarats avslutad, har lagt fram en ny omständighet som kan ha ett avgörande inflytande på målets utgång, eller om målet ska avgöras på grundval av ett argument som inte har avhandlats mellan parterna eller de berörda som avses i artikel 23 i stadgan för Europeiska unionens domstol.

19

Så förhåller det sig inte i förevarande fall. Förutom att det inte har gjorts gällande att det föreligger någon ny omständighet har nämligen Consorzio och övriga berörda som har deltagit i detta förfarande haft möjlighet att, såväl under det skriftliga som under det muntliga förfarandet, redogöra för de faktiska och rättsliga argument som de fann vara relevanta för att besvara den ställda frågan. Det ska i detta avseende särskilt påpekas, vad gäller de påstått nya omständigheter som Consorzio har hänvisat till, att den förstnämnda omständigheten uttryckligen tagits upp av den hänskjutande domstolen i sin begäran om förhandsavgörande och att den andra bland annat tagits upp av kommissionen i sitt skriftliga yttrande, och varit föremål för en skriftlig fråga som domstolen ställde till parterna för att besvaras vid förhandlingen. Domstolen finner följaktligen, efter att ha hört generaladvokaten, att den har tillgång till alla uppgifter den behöver för att kunna avgöra målet och att målet inte ska avgöras på grundval av en ny omständighet eller ett argument som inte har avhandlats mellan parterna eller de berörda.

20

Vad gäller den kritik som riktas mot generaladvokatens förslag till avgörande erinrar domstolen för det första om att det varken i stadgan för Europeiska unionens domstol eller i domstolens rättegångsregler föreskrivs någon möjlighet för parterna att inkomma med yttranden över generaladvokatens förslag till avgörande (dom av den 25 oktober 2017, Polbud – Wykonawstwo, C‑106/16, EU:C:2017:804, punkt 23, och dom av den 25 juli 2018, Mitsubishi Shoji Kaisha och Mitsubishi Caterpillar Forklift Europe, C‑129/17, EU:C:2018:594, punkt 25).

21

För det andra är det enligt artikel 252 andra stycket FEUF generaladvokatens roll att offentligt och fullständigt opartiskt och oavhängigt lägga fram motiverade yttranden i ärenden som enligt stadgan för Europeiska unionens domstol kräver generaladvokatens deltagande. Domstolen är härvidlag varken bunden av generaladvokatens förslag till avgörande eller av den motivering som ligger till grund för förslaget. Att en av parterna inte delar det synsätt som generaladvokaten antagit i förslaget till avgörande, oavsett vilka frågor som denne väljer att pröva, kan i sig inte utgöra ett tillräckligt skäl för att återuppta det muntliga förfarandet (dom av den 25 oktober 2017, Polbud – Wykonawstwo, C‑106/16, EU:C:2017:804, punkt 24, och dom av den 25 juli 2018, Mitsubishi Shoji Kaisha och Mitsubishi Caterpillar Forklift Europe, C‑129/17, EU:C:2018:594, punkt 26).

22

Mot bakgrund av det ovanstående finner domstolen att det saknas skäl att återuppta den muntliga delen av förfarandet.

23

Den hänskjutande domstolen har ställt sin fråga för att få klarhet i huruvida artikel 1 i förordning nr 583/2009 ska tolkas så, att skyddet för beteckningen ”Aceto Balsamico di Modena” även omfattar användningen av de enskilda icke‑geografiska ord som ingår i den beteckningen.

24

Enligt artikel 1 i förordning nr 583/2009, jämförd med skäl 11 i och bilaga I till denna förordning, är beteckningen ”Aceto Balsamico di Modena (SGB)” registrerad och införd i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar. Enligt ordalydelsen i samma artikel 1 är det således hela beteckningen ”Aceto Balsamico di Modena” som har registrerats och som följaktligen ska skyddas.

25

Domstolen har redan slagit fast att i det skyddssystem som infördes genom förordning nr 2081/92, vilket överfördes till förordning nr 510/2006 och numera återfinns i förordning nr 1151/2012, ska frågor om vilket skydd som gäller för olika beståndsdelar av en registrerad beteckning bedömas av den nationella domstolen på grundval av en utförlig analys av de faktiska omständigheter som de berörda parterna har åberopat (se, för ett liknande resonemang, dom av den 9 juni 1998, Chiciak och Fol, C‑129/97 och C‑130/97, EU:C:1998:274, punkt 38, och dom av den 26 februari 2008, kommissionen/Tyskland, C‑132/05, EU:C:2008:117, punkt 30).

26

Vad gäller en ”sammansatt” beteckning som är registrerad i enlighet med förordning nr 2081/92, har domstolen emellertid även slagit fast att den omständigheten att det saknas uppgift, i form av en nothänvisning i den förordning genom vilket beteckningen registrerats, om att ansökan om registrering inte omfattar en av delarna av beteckningen, inte nödvändigtvis innebär att varje del av beteckningen är skyddad. Domstolen har nämligen preciserat att även om det kan visa sig vara riktigt att det av artikel 13 i förordning nr 2081/92 framgår att det skydd som ges genom denna bestämmelse, om inte annat följer av särskilda omständigheter, inte bara omfattar den sammansatta beteckningen som sådan, utan även varje däri ingående beståndsdel, är detta enbart fallet om den aktuella beståndsdelen varken är en generisk eller allmän term (se, för ett liknande resonemang, dom av den 9 juni 1998, Chiciak och Fol, C‑129/97 och C‑130/97, EU:C:1998:274, punkterna 37 och 39).

27

Domstolen konstaterar att det system för skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel som återfanns i förordning nr 2081/92 överfördes – vad gäller själva skyddet för dessa beteckningar – utan ändring i sak till förordning nr 510/2006 och därefter till förordning nr 1151/2012 och att innehållet i artikel 13 i förordning nr 2081/92, likaså utan ändring i sak, överfördes till artikel 13 i förordning nr 510/2006 respektive artikel 13 i förordning nr 1151/2012. Mot denna bakgrund finner domstolen att den rättspraxis som anges i föregående punkt fortfarande är relevant och att den således är tillämplig även på sådana sammansatta beteckningar som den i det nationella målet aktuella skyddade geografiska beteckningen, som registrerades enligt förordning nr 510/2006 och som numera skyddas enligt förordning nr 1151/2012.

28

Det framgår av de särskilda omständigheterna kring registreringen av beteckningen ”Aceto Balsamico di Modena” i förordning nr 583/2009 att det skydd som ges denna beteckning inte kan anses omfatta även de enskilda icke‑geografiska ord som ingår i den.

29

Det ska härvidlag erinras om att artikeldelen i en rättsakt inte kan skiljas från sin motivering, vilket innebär att den vid behov ska tolkas med beaktande av de skäl som föranledde att rättsakten antogs (dom av den 27 juni 2000, kommissionen/Portugal, C‑404/97, EU:C:2000:345, punkt 41 och där angiven rättspraxis, och dom av den 29 april 2004, Italien mot kommissionen, C‑91/01, EU:C:2004:244, punkt 49).

30

Vad beträffar det nu aktuella fallet gör domstolen följande bedömning. Det framgår av skäl 8 i förordning nr 583/2009 att det är beteckningen ”Aceto Balsamico di Modena” som har ett utmärkt anseende på både den nationella och den internationella marknaden och att det således är denna beteckning som uppfyller kravet på att den produkt som beteckningen avser ska ha ett visst anseende.

31

Vad vidare beträffar Förbundsrepubliken Tysklands och Republiken Greklands invändningar mot registreringen av nämnda beteckning, framgår det av skäl 10 i förordning nr 583/2009 att dessa medlemsstater ”inte [avsåg] hela beteckningen, dvs. ’Aceto Balsamico di Modena’, utan bara vissa ord i denna, som orden ’aceto’, ’balsamico’, ’aceto balsamico’ och dessa ord i översättning”, att ”det [i det] aktuella fallet är … den sammansatta beteckningen ’Aceto Balsamico di Modena’ som skyddas” och att ”[de] enskilda icke-geografiska [orden] i den sammansatta beteckningen, … oavsett om de används separat eller tillsammans eller om de används på italienska eller i översättning, [kan] användas på [unionens] territorium i enlighet med de principer och bestämmelser som fastställs i [unions]lagstiftningen”.

32

I skäl 11 i nämnda förordning anges följaktligen att ”beteckningen ’Aceto Balsamico di Modena’ [mot bakgrund av detta bör] tas upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar”.

33

Det framgår således otvetydigt av skälen i förordning nr 583/2009 att de icke‑geografiska orden i den aktuella skyddade geografiska beteckningen, det vill säga ”aceto” och ”balsamico”, eller en kombination eller översättningar av dessa, inte omfattas av det skydd som gavs den skyddade geografiska beteckningen ”Aceto Balsamico di Modena” i förordning nr 510/2006 och som numera garanteras i förordning nr 1151/2012.

34

Härtill kommer, för det första, att det är utrett att ordet ”aceto” är en allmän term, såsom domstolen redan slagit fast (se, för ett liknande resonemang, dom av den 9 december 1981, kommissionen/Italien, 193/80, EU:C:1981:298, punkterna 25 och 26). För det andra är ordet ”balsamico” en översättning, till italienska, av adjektivet ”balsamisk”, som inte har någon geografisk innebörd och som, när det gäller vinäger, allmänt används för att beteckna en vinäger med en karakteristisk sötsur smak. Det är alltså fråga om en allmän term i den mening som avses i den rättspraxis varom det erinras i punkt 26 ovan.

35

Såsom även generaladvokaten har påpekat i punkterna 57 och 58 i sitt förslag till avgörande, är denna tolkning av skyddsomfånget för den aktuella skyddade geografiska beteckningen nödvändig med hänsyn till de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Aceto balsamico tradizionale di Modena” och ”Aceto balsamico tradizionale di Reggio Emilia”, vilka kommissionen för övrigt, såsom framgår av skälen i förordning nr 583/2009, beaktade när den antog nämnda förordning. Den omständigheten att orden ”aceto” och ”balsamico” används i nämnda skyddade ursprungsbeteckningar, eller att de används i kombination med varandra eller som översättningar, kan nämligen inte anses undergräva skyddet för den aktuella skyddade geografiska beteckningen.

36

Mot bakgrund av det ovan anförda ska tolkningsfrågan besvaras enligt följande: Artikel 1 i förordning nr 583/2009 ska tolkas så, att skyddet för beteckningen ”Aceto Balsamico di Modena” inte omfattar användningen av de enskilda icke‑geografiska ord som ingår i den beteckningen.

37

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (femte avdelningen) följande:

Artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 583/2009 av den 3 juli 2009 om registrering av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Aceto Balsamico di Modena (SGB)) ska tolkas så, att skyddet för beteckningen ”Aceto Balsamico di Modena” inte omfattar användningen av de enskilda icke-geografiska ord som ingår i den beteckningen.