1)

Artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II) ska tolkas så, att en nationell bestämmelse, såsom den som är aktuell i det nationella målet, i vilken det föreskrivs att preskriptionstiden för talan om ersättning för skada som orsakats av en olycka är tre år, inte kan anses utgöra en överordnad tvingande bestämmelse i den mening som avses i den artikeln, om inte den domstol vid vilken talan har väckts, mot bakgrund av en utförlig bedömning av bestämmelsens lydelse, systematik och mål samt det sammanhang i vilket bestämmelsen antogs, konstaterar att den är av så stor betydelse i den nationella rättsordningen att den motiverar att tillämplig lag som anges i artikel 4 i den förordningen frångås.

2)

Artikel 27 i förordning nr 864/2007 ska tolkas så, att artikel 28 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/103/EG av den 16 september 2009 om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet, såsom den har införlivats med den nationella rättsordningen, inte utgör en unionsrättslig bestämmelse som fastställer lagvalsregler med avseende på utomobligatoriska förpliktelser i den mening som avses i nämnda artikel 27.