|
29.7.2019 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 255/9 |
Domstolens dom (stora avdelningen) av den 14 maj 2019 (begäran om förhandsavgörande från Audiencia Nacional — Spanien) — Federación de Servicios de Comisiones Obreras (CCOO) mot Deutsche Bank SAE
(Mål C-55/18) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Socialpolitik - Skydd för arbetstagares säkerhet och hälsa - Arbetstidens förläggning - Artikel 31.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - Direktiv 2003/88/EG - Artiklarna 3 och 5 - Dygnsvila och veckovila - Artikel 6 - Begränsning av veckoarbetstiden - Direktiv 89/391/EEG - Arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet - Företagens skyldighet att inrätta ett system för att registrera den dagliga arbetstiden för varje arbetstagare)
(2019/C 255/11)
Rättegångsspråk: spanska
Hänskjutande domstol
Audiencia Nacional
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Federación de Servicios de Comisiones Obreras (CCOO)
Svarande: Deutsche Bank SAE
Ytterligare deltagare i rättegången: Federación Estatal de Servicios de la Unión General de Trabajadores (FES-UGT), Confederación General del Trabajo (CGT), Confederación Solidaridad de Trabajadores Vascos (ELA), Confederación Intersindical Galega (CIG)
Domslut
Artiklarna 3, 5 och 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden, jämförda med artikel 31.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, samt artikel 4.1, artikel 11.3 och artikel 16.3 i rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet, ska tolkas så, att de utgör hinder för en medlemsstats lagstiftning vilken, enligt den tolkning som ges i nationell rättspraxis, inte innebär att arbetsgivare är skyldiga att inrätta ett system som gör det möjligt att beräkna den dagliga arbetstiden för varje arbetstagare.