16.10.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 347/30

Talan väckt den 21 juli 2017 – Shindler m.fl. mot rådet

(Mål T-458/17)

(2017/C 347/39)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Harry Shindler (Porto d’Ascoli, Italien) och 12 andra sökanden (ombud: advokaten J. Fouchet)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara beslutet (EU, Euratom), XT 21016/17, samt bilagan XT 21016/17, ADD 1 REV 2 till detta beslut, vilka antogs den 22 maj 2017, av Europeiska unionens råd, om att tillåta öppnandet av förhandlingarna med Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland för uppnå en överenskommelse gällande villkoren för denna medlemsstats utträde ur Europeiska unionen och

—

följaktligen,

—

förplikta Europeiska Unionens råd att bära samtliga rättegångskostnader, inklusive kostnader för att anlita en advokat för upp till 5 000 euro, samt

—

med förbehåll, särskilt för SCP CORNILLE-POUYANNE, Avocats au Barreau de Bordeaux, för att inge relevanta yttranden under den muntliga förhandling vars tidpunkt fastställs av Europeiska unionens tribunal.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena två grunder.

1.

Första grunden: Beslut (EU, Euratom), XT 21016/17, samt bilagan XT 21016/17, ADD 1 REV 2 till detta beslut, vilka antogs den 22 maj 2017, av Europeiska unionens råd, om att tillåta öppnandet av förhandlingarna med Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland för uppnå en överenskommelse gällande villkoren för denna medlemsstats utträde ur Europeiska unionen (nedan kallat det angripna beslutet) är formellt rättsstridiga. Denna grund har två delar:

—

Första delen: Åsidosättande av Euratomfördraget i den mån det angripna beslutet och bilagan till detta föreskriver Förenade kungarikets automatiska utträde ur Europeiska atomenergigemenskapen parallellt med utträdet ur Europeiska unionen utan att ett särskilt utträdesförfarande eller särskilda förhandlingar ska gälla för detta.

—

Andra delen: Kompetensfördelningen mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna snedvrids genom att det angripna beslutet och bilagan till detta innebär att Europeiska unionen tilldelas en anmärkningsvärd horisontell behörighet för att genomföra förhandlingarna avseende Förenade kungarikets utträde och utesluter möjligheten att dessa förhandlingar kan vara unilaterala, på så sätt att ingen ratifikation av övriga medlemsstater planeras.

2.

Andra grunden, avseende det angripna beslutets materiella rättsstridighet, har tre delar:

—

Första delen: Åsidosättande av likhetsprincipen i den mån svaranden genom att anta det angripna beslutet och bilagan till detta har godtagit ett utträdesförfarande utan att expatrierade EU-medborgare får möjlighet att uttrycka sin åsikt gällande förlusten av deras EU-medborgarskap. Rätten att höras och att uttrycka sin åsikt genom att rösta vid ett val med europeisk räckvidd har således åsidosatts. Genom det angripna beslutet godkänns följaktligen förekomsten av andraklassens medborgare som berövats rätten att rösta på grund av att de utövat sin rätt till fri rörlighet och får till följd att principen om likabehandling av medborgarna åsidosätts. Sökandena anser att europeiska medborgare härigenom diskrimineras på grund av deras hemvist.

—

Andra delen: Åsidosättande av artikel 203 FEUF i den mån det angripna beslutet innebär brittiska utomeuropeiska länders och territoriers utträde utan att medborgarna i dessa länder har kunnat rösta om utträdet ur den associering som fastställs i EU-fördraget, utan att adressera det särskilda förfarande som gäller dem enligt artikel 203 FEUF, på så sätt att etableringsrätten enligt artikel 199 FEUF har åsidosatts genom det angripna beslutet.

—

Tredje delen: Åsidosättande av principerna om rättssäkerhet och berättigade förväntningar i den mån sökandena anser att inledandet av förhandlingar med osäker utgång om utträde kommer att få väsentlig betydelse för reglerna gällande de rättigheter som de åtnjuter till följd av deras europeiska medborgarskap, då de har skapat ett privat- och familjeliv i en annan medlemsstat på grund av att de har utövat sin rätt till fri rörlighet. Det angripna beslutet och bilagan till detta innebär således ett åsidosättande av kraven på förutsägbarhet vad gäller de rättsregler varigenom principerna om rättssäkerhet och berättigade förväntningar fastställs, och strider således även mot rätten till ett privat- och familjeliv.