18.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 121/35

—

ogiltigförklara Talmannens beslut av den 22 november 2016, D 203109 och D 203110 (”Talmannens Beslut”);

—

ogiltigförklara Europaparlamentets Presidiums beslut av den 22 december 2016, PE 595.204/BUR/DEC (”Presidiets Beslut”);

—

avgöra sakfrågan skyndsamt;

—

förplikta Europaparlamentet att till den sökande betala ett skadestånd med ett belopp som senare kommer att preciseras.

1.

Första grunden: Sökanden gör gällande att han inte har begått de gärningar som lagts honom till last som psykiska trakasserier enligt artikel 12 a i Tjänsteförskrifterna.

2.

Andra grunden: Sökanden gör gällande att besluten har fattats genom en process som strider mot allmänna rättssäkerhetsprinciper och rätten till en rättvis rättegång såsom dessa kommer till uttryck i EKMR artikel 6, enligt bland annat följande: Utredning, bevisvärdering och beslut har fattats av samma part (det vill säga inom ramen för ett inkvisitoriskt system). Besluten har fattats utan grund i en preciserad gärningsbeskrivning. Sökanden gör gällande att han har berövats möjligheten att få veta vad han stått anklagad för konkret och inte getts möjligheter att bemöta anklagelserna i sak. Den sökande har inte själv eller genom ombud fått ställa frågor till dem som anklagat honom eller till de hemliga vittnen som förekommit. Han har inte fått tillräcklig förberedelsetid. Europaparlamentet har inte tagit ställning till den sökandes grunder och bevisning och inte styrkt brott mot Tjänsteföreskrifterna.

3.

Tredje grunden: Sökanden gör gällande att presidiets beslut att avslå sökandens yrkande om att pröva Talmannens beslut i sak är fattat utan laga grund.

4.

Fjärde grunden: Sökanden gör gällande att hemliga rättegångar enligt en inkvisitorisk process utan möjlighet för en parlamentariker att få del av eller ens att bemöta svepande anklagelser om trakasserier är ett hot mot demokratin. Särskilt i ljuset av den skada ett fällande beslut gör för den folkvaldes möjlighet att verka politiskt.

5.

Femte grunden: Sökanden gör gällande att frågan ska avgöras skyndsamt eftersom den sökande har konkreta och praktiska svårigheter att arbeta politiskt och bilda opinion i Sverige inom de områden för vilka han är satt att verka i Parlamentet. En snabb upprättelse skulle förändra situationen radikalt och ge den sökande tid och möjlighet att arbeta politiskt och påbörja valarbetet inför nästa mandatperiod.

6.

Sjätte grunden: Sökanden gör gällande att Europaparlamentet har agerat uppsåtligt eller i vart fall vårdslöst när de inte stoppade processen redan då den rådgivande kommittén inte kunde få fram ett enda gärningspåstående som var tillräckligt specifikt (var, när, hur) för att tjäna som underlag för ett erkännande/förnekande eller om vilka det är möjligt att föra bevisning/motbevisning och dessutom fattade ett fällande beslut med vetskap om de uppenbara rättssäkerhetsbrister i underlaget. Detta har skadat den sökande. Skadan består av kostnader, lidande och de svårigheter han fått att i framtiden verka politiskt på grund av beslutet. Sökanden kommer att precisera ett skäligt belopp senare.