Överklagande, ingett den 13 december 2017 av Toni Klement, av den dom som tribunalen (sjätte avdelningen) meddelade den 10 oktober 2017 i mål T-211/14 RENV, Toni Klement mot Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

(Mål C-698/17 P)

(2018/C 134/17)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Toni Klement (ombud: advokat J. Weiser)

Övrig part i målet: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

Grunder och huvudargument

Klaganden åberopar väsentligen tre grunder.

Som första grund gör klaganden gällande att tribunalen lämnat en otillräcklig motivering av sin bedömning av det ifrågasatta tredimensionella varumärkets särskiljningsförmåga. Den överklagade domen innehåller inte någon motivering till varför tribunalen ansåg att det ifrågasatta tredimensionella varumärket skulle ha en särskilt hög särskiljningsförmåga, trots att dess form helt och hållet är tekniskt betingad. Domens motivering är därmed på en väsentlig punkt inte klar och begriplig, och är följaktligen rättsstridig.

Som andra grund gör klaganden gällande att den överklagade domen är bristfälligt motiverad i den del som avser särskiljningsförmågan hos ordelementet ”Bullerjan”, vilket tillförts det ifrågasatta varumärket i samband med användningen. I den överklagade domen saknas förklaringar om vilken grad av särskiljningsförmåga som tribunalen tillmätt det tillförda ordelementet. Om den tillfogade beståndsdelens särskiljningsförmåga inte fastställs kan man inte avgöra huruvida det ifrågasatta varumärkets särskiljningsförmåga har påverkats av denna beståndsdel. Den överklagade domen är dessutom motstridig på denna punkt. Tribunalen har således å ena sidan utgått från att ordelementet kunnat underlätta för konsumenterna att bestämma varornas kommersiella ursprung, men har å andra sidan anfört att det inte påverkar det angripna tredimensionella varumärkets särskiljningsförmåga. En beståndsdel kan emellertid inte samtidigt underlätta för konsumenterna att bestämma det kommersiella ursprunget och sakna betydelse för särskiljningsförmågan.

Som tredje grund har klaganden gjort gällande att tribunalen använt sig av ett felaktigt rättsligt kriterium när den fastställde det ifrågasatta tredimensionella varumärkets särskiljningsförmåga. När man bedömer graden av särskiljningsförmåga hos ett tredimensionellt varumärke, ska man jämföra den skyddade formen med de former som förkommer på marknaden. Tribunalen har i sin motivering emellertid inte utgått från de befintliga formerna, utan från ”formen på en ugn i allmänhet”. Det finns emellertid inte någon sådan genomsnittlig form på en ugn.