26.3.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 112/11

1)

Ska en anläggning som tillverkar en produkt vars tillverkning (här: produktion av svavel) inte hör till de verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2003/87/EG (1) (nedan kallat direktivet om utsläppsrätter) och i vilken även verksamheten ”Förbränning av bränsle i anläggningar med en sammanlagd tillförd effekt på mer än 20 MW” – som omfattas av handeln med utsläppsrätter enligt bilaga I till nämnda direktiv – bedrivs samtidigt, anses vara en elproducent i den mening som avses i artikel 3 u i direktiv 2003/87/EG, om det finns en hjälpinstallation som hör till denna anläggning där även el för anläggningen produceras och en (liten) del av denna el levereras till det allmänna elnätet mot ersättning?

2)

För det fall att den första tolkningsfrågan besvaras jakande:

Om en anläggning som avses i fråga 1 är elproducent i den mening som avses i artikel 3 u i direktiv 2003/87/EG, kan denna anläggning tilldelas utsläppsrätter för värme enligt kommissionens beslut 2011/278/EU (2), även om värmen uppfyller förutsättningarna enligt artikel 3 c i beslut 2011/278/EU, men den inte omfattas av de kategorier som anges i artikel 10a.1 tredje stycket, 10a.3 och 10a.4 i direktivet om utsläppsrätter, nämligen värme från förbränning av restgaser för produktion av el, fjärrvärme och högeffektiv kraftvärme?

3)

För det fall att tilldelning kan komma i fråga för värmen som produceras i klagandens anläggning mot bakgrund av svaren på de första två tolkningsfrågorna:

Är den koldioxid som frisätts i atmosfären i samband med bearbetning av naturgas (i form av surgas) genom den så kallade Claus-processen, där koldioxid som ingår i naturgasen avskiljs från gasblandningen, att anse som sådana utsläpp enligt artikel 3 h första meningen i kommissionens beslut 2011/278/EU som härrör från processen som anges i artikel 3 h punkt v?

4)

För det fall att den tredje tolkningsfrågan besvaras jakande: Enligt vilket riktmärke sker tilldelningen av gratis utsläppsrätter om en anläggning som omfattas av handeln med utsläppsrätter både uppfyller förutsättningarna för att utgöra en delanläggning med värmeriktmärke och förutsättningarna för att utgöra en delanläggning med processutsläpp? Har ett tilldelningsanspråk med värmeriktmärke företräde framför ett tilldelningsanspråk för processutsläpp, eller har tilldelningsanspråket för processutsläpp företräde framför värmeriktmärke och bränsleriktmärke på grund av att det bygger på en specialbestämmelse?