6.11.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 374/14

Överklagande ingett den 27 juli 2017 av Vincent Piessevaux av den dom som tribunalen (första avdelningen) meddelade den 17 maj 2017 i mål T-519/16, Vincent Piessevaux mot Europeiska unionens råd

(Mål C-454/17 P)

(2017/C 374/19)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Vincent Piessevaux (ombud: L. Ponteville, avocat)

Övrig part i målet: Europeiska unionens råd

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva tribunalens dom av den 17 maj 2017 i mål T-519/16,

—	bifalla de yrkanden som klaganden anförde vid tribunalen, och

—	förplikta Europeiska unionens råd att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Första grunden för överklagandet avser ett åsidosättande av likabehandlingsprincipen, artikel 77 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och artikel 11.2 i bilaga VII till dessa tjänsteföreskrifter. Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning när den inte biföll invändningen om rättegångshinder avseende personalmeddelande nr 113/11 från rådets anställningsmyndighet, genom vilket det infördes ett undantag från artikel 9.3 sista meningen i rådets beslut av den 11 oktober 2011 om allmänna genomförandebestämmelser till artikel 11 och 12 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna rörande överföring av pensionsrättigheter (nedan kallade 2011:års allmänna genomförandebestämmelser). Undantaget innebär att de allmänna genomförandebestämmelser som antogs den 29 april 2004 (nedan kallade 2004:års allmänna genomförandebestämmelser) i framtiden enbart ska tillämpas om anställningsmyndigheten har meddelat den berörda personen ett förslag om tillgodoräknande av pensionsgrundande tjänsteår och vederbörande har godkänt detta förslag innan 2011:års allmänna genomförandebestämmelser trädde i kraft. Motiveringen för att inte bifalla yrkandet, vilken framgår av punkterna 68 – 71 i den överklagade domen, strider nämligen mot likabehandlingsprincipen, artikel 77 i tjänsteföreskrifterna och artikel 11.2 i bilaga VII till dessa tjänsteföreskrifter.

Andra grunden för överklagandet avser en felaktig återgivning av första delen av klagandens tredje grund för överklagandet, åsidosättande av principen att handlingar presumeras vara korrekta, bristfällig motivering och åsidosättande av likabehandlingsprincipen. Tribunalen gjorde sig nämligen skyldig till följande fall av felaktig rättstillämpning:

—

I punkterna 73, 74, 80 och 81 återgav tribunalen första delen av tredje grunden för yrkandet om ogiltigförklaring felaktigt och åsidosatte principen om att klagandens inlägg ska presumeras vara korrekta, då tribunalen felaktigt fann att klaganden hade åberopat ett åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar..

—

I punkterna 73 – 100 i den överklagade domen prövade inte tribunalen, i strid med artikel 36 i domstolens stadga, första delen av tredje grunden för yrkandet om ogiltigförklaring, som avsåg ett åsidosättande av likabehandlingsprincipen och inte ett åsidosättande av principen om berättigade förväntningar.

—

I punkterna 82 – 100 i den överklagade domen – såvitt det läggs till grund för prövningen att punkterna 82 – 100, en del av dessa punkter eller vissa delar av dessa punkter utgör ett svar på första delen av tredje grunden för yrkandet om ogiltigförklaring – gjorde tribunalen en felaktig rättstillämpning genom att inte bifalla invändningen om rättegångshinder avseende artikel 9.3 sista meningen i 2011:års allmänna genomförandebestämmelser, vilken hade åberopats av klaganden och motiverades med ett åsidosättande av likabehandlingsprincipen.