a.

För det fall att fråga I besvaras nekande, ställs följande fråga: Ska artikel 8 i förordning nr 261/2004 tolkas så, att för det fall ett lufttrafikföretag inte tillhandahåller de förmåner som föreskrivs i artikel 8.1 och 8.2, så följer det av bestämmelsen att passageraren har en egen rätt att kompenseras med anledning av att nämnda förmåner inte tillhandahållits, och om så är fallet, innefattar denna rätt även kompensation för utgifter som passageraren har haft [Orig. s. 2] för ett annat färdsätt som passageraren på egen hand anordnat för att nå sitt resmål?

aa.

För det fall att fråga II a besvaras jakande, ställs följande fråga: Ska den avräkning som föreskrivs i artikel 12.1 andra meningen i förordning nr 261/2004 även göras med avseende på kompensation som ska utgå för den ersättningsresa som passageraren själv har anordnat?

b.

För det fall att fråga I besvaras jakande och nationell rätt innehåller en bestämmelse som anger att passageraren på grund av åsidosättande av den i artikel 8 i förordningen föreskrivna skyldigheten har rätt att till lufttrafikföretaget framställa anspråk på kompensation för utgifter som han eller hon haft med anledning av den ersättningsresa som vederbörande själv anordnat, ska då den avräkning som föreskrivs i artikel 12.1 andra meningen i förordningen tillämpas på denna rätt till kompensation som finns enligt nationell rätt?

c.

För det fall att avräkning ska göras enligt artikel 12.1 andra meningen i förordning nr 261/2004 – oavsett om det är enligt punkt II.a eller punkt II.b – ska artikel 12 då tolkas så, att nämnda avräkning ska tillämpas ex officio, utan att den kompensationsberättigade behöver framställa anspråk i detta avseende?