18.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 121/13

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Superior de Justicia de Galicia (Spanien) den 25 januari 2017 – Isabel González Castro mot Mutua Umivale och Prosegur España S.L.

(Mål C-41/17)

(2017/C 121/19)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Tribunal Superior de Justicia de Galicia

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Isabel González Castro

Motparter: Mutua Umivale och Prosegur España S.L.

Tolkningsfrågor

1)

Ska artikel 7 i direktiv 92/85/EEG (1) tolkas på så sätt att nattarbete – som arbetstagare som avses i artikel 2 i direktivet, inbegripet ammande arbetstagare, inte bör åläggas att utföra – inte endast omfattar arbete som helt utförs nattetid, utan även skiftarbete där vissa av skiften, som i det nu aktuella fallet, är nattskift?

2)

I ett mål som gäller huruvida det finns en risk för en arbetstagare under hennes amningsperiod, ska de särskilda bevisbördereglerna i artikel 19.1 i direktiv 2006/54/EG (2) (som har införlivats med spansk rätt bland annat genom artikel 96.1 i lag 36/2011) tillämpas, när det gäller villkoren i artikel 5 i direktiv 92/85 (som har införlivats med spansk rätt genom artikel 26 i lagen om förebyggande av arbetsmiljörisker), på frågan huruvida arbetstagaren har rätt till ledighet under amningsperioden och, i förekommande fall, den ersättning som enligt den nationella lagstiftningen utbetalas vid en sådan risksituation, i enlighet med artikel 11.1 i direktiv 92/85?

3)

 I ett mål som gäller huruvida det finns risker under amningsperioden som ger rätt till ledighet enligt artikel 5 i direktiv 92/85 (som har införlivats med spansk rätt genom artikel 26 i lagen om förebyggande av arbetsmiljörisker), kan artikel 19.1 i direktiv 2006/54 tolkas på så sätt att följande omständigheter utgör ”fakta som ger anledning att anta att det har förekommit direkt eller indirekt diskriminering” av en ammande arbetstagare:

i)

Arbetstagaren arbetar skift som säkerhetsvakt och vissa av skiften är nattskift då hon dessutom arbetar ensam.

ii)

Arbetstagaren går ronder och hanterar i förekommande fall akuta händelser (brott, bränder eller andra incidenter).

iii)

Det saknas bevisning om att det på arbetsplatsen finns en lämplig plats att amma på eller, i förekommande fall, att pumpa bröstmjölk på?

4)

Om det i ett mål som gäller huruvida det finns risker under amningsperioden som ger rätt till ledighet är styrkt att det föreligger ”fakta som ger anledning att anta att det har förekommit direkt eller indirekt diskriminering” enligt artikel 19.1 i direktiv 2006/54, jämförd med artikel 5 i direktiv 92/85 (som har införlivats med spansk rätt genom artikel 26 i lagen om förebyggande av arbetsmiljörisker), kan det då krävas av en ammande arbetstagare att hon, för att kunna beviljas ledighet enligt den nationella lagstiftningen (som införlivar artikel 5.2 och 5.3 i direktiv 92/85), styrker att det inte är tekniskt eller objektivt möjligt att ändra hennes arbetsförhållanden eller arbetstid eller att detta rimligen inte kan krävas, eller att det inte är tekniskt eller objektivt möjligt att omplacera henne till en annan befattning eller att en sådan omplacering inte rimligen kan krävas? Eller förhåller det sig tvärtom så, att det åligger motparterna (arbetsgivaren och det organ som ska betala ut den ersättning som är knuten till ledigheten) att styrka dessa omständigheter?

(1)  Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (tionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 348, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 6, s. 3).

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetning) (EUT L 294, s. 23).