1)

Stöd som har beviljats ett företag före avregleringen av marknaden i fråga, såsom det stöd som är aktuellt i det nationella målet, kan inte kvalificeras som befintligt stöd endast av det skälet att denna marknad inte var formellt avreglerad vid tidpunkten då stödet beviljades, såtillvida detta stöd kan påverka handeln mellan medlemsstaterna och snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera.

2)

Artikel 1 b iv i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel [108 FEUF], ska tolkas så, att den inte är tillämplig i en sådan situation som den som är aktuell i det nationella målet. Såtillvida det stöd som är aktuellt i det nationella målet har beviljats i strid med kravet på förhandsanmälan i artikel 93.3 i EEG-fördraget, kan de statliga myndigheterna inte åberopa principen om skydd för berättigade förväntningar. I en sådan situation som den som är aktuell i det nationella målet, där en konkurrent till det mottagande företaget har väckt talan om skadestånd, utgör rättssäkerhetsprincipen hinder mot att sökanden, genom en analog tillämpning, omfattas av en sådan preskriptionstid som den som anges i artikel 15.1 i nämnda förordning.