10.9.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 319/5


Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 11 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från Högsta domstolen – Finland) – Bosphorus Queen Shipping Ltd Corp. mot Rajavartiolaitos

(Mål C-15/17) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Montego Bay-konventionen - Artikel 220.6 - Kuststaters behörighet - Domstolens behörighet att tolka bestämmelser i internationell rätt - Direktiv 2005/35/EG - Föroreningar förorsakade av fartyg - Artikel 7.2 - Marpol 73/78 - Utsläpp av olja från utländskt fartyg som framförs i genomfartstrafik i en stats exklusiva ekonomiska zon - Förhållanden som ger en kuststat rätt att inleda ett rättsligt förfarande mot ett utländskt fartyg - Rätten till sjöfart - Skyddet av den marina miljön - Omfattande skada eller hot om omfattande skada på kusten eller kuststatens därmed sammanhängande intressen eller på tillgångarna i dess territorialhav eller exklusiva ekonomiska zon - Klara objektiva bevis))

(2018/C 319/06)

Rättegångsspråk: finska

Hänskjutande domstol

Högsta domstolen

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Bosphorus Queen Shipping Ltd Corp.

Motpart: Rajavartiolaitos

Domslut

1)

Artikel 220.6 i Förenta nationernas havsrättskonvention, som undertecknades i Montego Bay den 10 december 1982, och artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/35/EG av den 7 september 2005 om föroreningar förorsakade av fartyg och om införande av sanktioner, inbegripet straffrättsliga sanktioner, för föroreningsbrott, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/123/EG av den 21 oktober 2009, ska tolkas så, att begreppet ”klara objektiva bevis”, i den mening som avses i dessa bestämmelser, inte enbart avser att en överträdelse begåtts, utan även bevis för överträdelsens konsekvenser.

2)

Begreppet ”kusten eller … därmed sammanhängande intressen” i artikel 220.6 i Förenta nationernas havsrättskonvention och i artikel 7.2 i direktiv 2005/35, i dess lydelse enligt direktiv 2009/123, ska tolkas så, att det i princip har samma betydelse som begreppet ”kuster eller därtill knutna intressen” i artikel I punkt 1 och artikel II punkt 4 i den internationella konventionen om ingripande på det fria havet vid olyckor som är ägnade att leda till förorening genom olja, som undertecknades i Bryssel den 29 november 1969. Artikel 220.6 är även tillämplig på icke levande tillgångar i kuststatens territorialhav och på tillgångarna i kuststatens exklusiva ekonomiska zon.

3)

Artikel 220.6 i Förenta nationernas havsrättskonvention och artikel 7.2 i direktiv 2005/35, i dess lydelse enligt direktiv 2009/123, ska tolkas så, att tillgångarna i territorialhavet eller i en kuststats exklusiva ekonomiska zon, i den mening som avses i dessa bestämmelser, avser fångade arter men även levande arter som är närbesläktade med eller beroende av fångade arter, såsom växter och djur som fångade arter använder som föda.

4)

Begreppet ”betydande förorening” som anges i artikel 220.5 i Förenta nationernas havsrättskonvention ska i princip inte beaktas vid tillämpningen av artikel 220.6 i denna konvention och av artikel 7.2 i direktiv 2005/35, i dess lydelse enligt direktiv 2009/123, och, i synnerhet, vid bedömningen av konsekvenserna av en överträdelse, såsom dessa definieras i dessa bestämmelser.

5)

Vid bedömningen av en överträdelses konsekvenser, såsom dessa definieras i artikel 220.6 i Förenta nationernas havsrättskonvention och i artikel 7.2 i direktiv 2005/35, i dess lydelse enligt direktiv 2009/123, ska man beakta samtliga indicier som gör det möjligt att fastställa att skadan har orsakats eller riskerat att orsakas på med kusten sammanhängande tillgångar och intressen i kuststaten, och man ska utvärdera omfattningen av den skada som orsakats eller riskerar att orsakas dessa tillgångar och intressen, varvid hänsyn bland annat ska tas till

den kumulativa karaktären av den menliga inverkan för flera eller rentav samtliga med kusten sammanhängande tillgångar och intressen samt skillnader i kuststatens sårbarhet avseende menlig inverkan för olika med kusten sammanhängande tillgångar och intressen i kuststaten, och

de ogynnsamma konsekvenser av utsläppen som kan förutses för dessa med kusten sammanhängande tillgångar och intressen, mot bakgrund av inte enbart tillgängliga vetenskapliga rön, utan även av arten av det skadliga ämne eller de skadliga ämnen som utsläppen i fråga innehåller samt utsläppens volym, riktning, hastighet samt varaktigheten för spridningen av utsläppen.

6)

Östersjöområdets särskilda geografiska och ekologiska egenskaper och Östersjöområdets känslighet påverkar villkoren för tillämpningen av artikel 220.6 i Förenta nationernas havsrättskonvention och av artikel 7.2 i direktiv 2005/35, i dess lydelse enligt direktiv 2009/123, gällande definitionen och klassificeringen av överträdelsen och, om än inte automatiskt, bedömningen av omfattningen av den skada denna överträdelse orsakat på med kusten sammanhängande tillgångar och intressen i kuststaten.

7)

Artikel 1.2 i direktiv 2005/35, i dess lydelse enligt direktiv 2009/123, ska tolkas så, att den inte gör det möjligt för medlemsstaterna att vidta strängare åtgärder, i överensstämmelse med internationell rätt, än dem som anges i artikel 7.2 i detta direktiv, när denna bestämmelse är tillämplig. Kuststaterna har emellertid behörighet att vidta andra åtgärder som till omfattningen är likvärdiga dem som anges i ovannämnda artikel 220.6.


(1)  EUT C 86, 20.3.2017.