17.10.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 383/24

—

ogiltigförklara det beslut som fattats av Europaparlamentets generalsekreterare den 1 juli 2016, delgivet den 6 juli 2016, genom vilket det fastställdes att ”ett belopp på 275 984,23 felaktigt utbetalts till Bruno GOLLNISCH” och den behöriga utanordnaren och institutionens räkenskapsförare förelades att återkräva detta belopp,

—

även ogiltigförklara delgivningen och genomförandeåtgärderna avseende ovannämnda beslut i skrivelse D 201920 av den 6 juli 2016, från generaldirektören för GD Ekonomi,

—

ogiltigförklara debetnota nr 2016-914, undertecknad av den ovannämnda generaldirektören för GD Ekonomi den 5 juli 2016,

—

fastställa att sökanden ska erhålla 40 000 euro i skadestånd för den ideella skada han lidit av ogrundade anklagelser vilka framförts innan någon slutsats kunnat dras av utredningen, skadan för hans anseende samt de avsevärda problem som det angripna beslutet orsakat i hans privatliv och politiska liv,

—

även fastställa att sökanden ska erhålla 24 500 euro som ersättning för kostnader för biträde, förberedelse av förevarande talan samt kostnaderna för kopiering och inlämning av nämnda talan och bilagor,

—

förplikta Europarlamentet att ersätta rättegångskostnaderna,

—

i andra hand, för det fall tribunalen inte är helt övertygad om att de grunder och de omständigheter som sökanden åberopat är relevanta eller styrkta, i syfte att säkerställa en god rättskipning med beaktande av det obestridligen finns en koppling mellan de påståenden som ligger till grund för det angripna beslutet och de som är föremål för den brottsutredning som initierats av Europaparlamentets talman:

1.

Första grunden: Generalsekreteraren var inte behörig att anta de angripna rättsakterna. Behörighet att besluta i finansiella frågor som rör ledamöterna och deras politiska grupper tillkommer Europaparlamentets presidium och inte generalsekreteraren.

2.

Andra grunden: Åsidosättande av grundläggande rättsliga principer och de krav som hör samman med god förvaltning, eftersom parlamentets administration borde ha inväntat resultatet av den utredning och de förfaranden som den initierat innan den antog de angripna rättsakterna.

3.

Tredje grunden: Åsidosättande av sökandens rätt till försvar. De angripna rättsakterna innebär ett åsidosättande av sökandens oskuldspresumtion, hans rätt till domstolsprövning, hans möjlighet att ta ställning till samtliga handlingar som administrationen avsåg att använda mot honom, och hans rätt till ett kontradiktoriskt förfarande.

4.

Fjärde grunden: En rättsstridig omkastning av bevisbördan, eftersom parlamentet i efterhand begärt att sökanden skulle inkomma med styrkande handlingar avseende det arbete som utförts av hans assistent och den ersättning som betalats till vederbörande.

5.

Femte grunden: De angripna rättsakterna är otillräckligt motiverade, och förefaller vara helt godtyckliga.

6.

Sjätte grunden: Åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen och principen om skydd för berättigade förväntningar, samt tillämpning av icke existerande eller retroaktiva regler.

7.

Sjunde grunden: Åsidosättande av parlamentsassistenternas politiska rättigheter.

8.

Åttonde grunden: De angripna rättsakterna är diskriminerande, och har antagits genom maktmissbruk.

9.

Nionde grunden: Åsidosättande av ledamöternas oberoende och missförstånd av de lokala parlamentsassistenternas roll.

10.

Tionde grunden: De invändningar som Europaparlamentet har framfört är i sak ogrundade.

11.

Elfte grunden, som har åberopats i andra hand: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen.