29.8.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 314/26

Talan väckt den 24 juni 2016 – České dráhy mot kommissionen

(Mål T-325/16)

(2016/C 314/36)

Rättegångsspråk: tjeckiska

Parter

Sökande: České dráhy, a.s. (Prag, Republiken Tjeckien) (ombud: advokaterna K. Muzikář och J. Kindl)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut C(2016) 2147 final av den 18 april 2016 (ärende AT.40156 – Falcon),

—

förplikta kommissionen att ersätta České dráhys samtliga rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden sex grunder.

1.

Första grunden: Det angripna beslutet om en inspektion avseende konkurrensbegränsande beteende, eller inspektionen i sig, utgör ett godtyckligt och oproportionerligt ingrepp i sökandens privata sfär.

—

Det angripna beslutet strider mot proportionalitetsprincipen eftersom den avgörande informationen redan finns tillgänglig i akten i ärendet hos den nationella konkurrensmyndigheten, och det även pågår två civilrättsliga förfaranden som en del av samma ärende. Syftet med det angripna beslutet kunde vidare ha uppnåtts på ett mindre ingripande sätt vilket skulle ha begränsat åsidosättandet av sökandens grundläggande rättigheter.

2.

Andra grunden: Det angripna beslutet uppfyller inte de föreskrivna kraven för motivering och definition av inspektionens föremål och syfte.

—

I det angripna beslutet angav kommissionen en oacceptabelt vid definition av inspektionens föremål och syfte. Kommissionen gav också en otillräcklig motivering till det angripna beslutet. I sin motivering till det angripna beslutet angav kommissionen inte specifikt vilka omständigheter och teorier den avsåg att styrka genom inspektionen. Ej heller angav kommissionen några indicier som stödde dess misstankar. Definitionen av inspektionens föremål och syfte i det angripna beslutet och motiveringen till beslutet gjorde det inte möjligt för sökanden att avgöra sina motsvarande skyldigheter på ett tillräckligt precist sätt. Det angripna beslutet åsidosätter således även sökandens rätt till försvar.

3.

Tredje grunden: Det finns inte några bevis, eller ens indicier, till stöd för att misstänka att sökanden gjort sig skyldig till ett konkurrensbegränsande beteende, och därför anta det angripna beslutet och genomföra inspektionen, och den bevisning som inhämtats i förfarandet vid den nationella konkurrensmyndigheten utesluter faktiskt sådana misstankar.

4.

Fjärde grunden: Kommissionen var inte behörig att anta det angripna beslutet eller genomföra inspektionen, eftersom sökandens påstådda konkurrensbegränsande beteende under alla förhållanden inte kan påverka handeln mellan medlemsstaterna och sökanden i förevarande fall inte kan ha en dominerande ställning på den inre marknaden eller inom en väsentlig del av denna.

5.

Femte grunden: Antagandet av det angripna beslutet och genomförandet av en inspektion mer än fyra år efter inledandet av förfarandet vid den nationella konkurrensmyndigheten strider mot rättssäkerhetsprincipen och principen om skydd för berättigade förväntningar.

6.

Sjätte grunden: Det angripna beslutet och kommissionens tillvägagångssätt i samband därmed åsidosatte sökandens rättigheter enligt artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (eller artikel 8 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) och artikel 48 i nämnda stadga (eller artikel 6 i Europakonventionen).