Mål T‑654/16

Foshan Lihua Ceramic Co. Ltd

mot

Europeiska kommissionen

”Dumpning – Import av keramiska plattor med ursprung i Kina – Artiklarna 11.3, 11.5 och 17 i förordning (EG) nr 1225/2009 [numera artiklarna 11.3, 11.5 och 17 i förordning (EU) 2016/1036] – Avslag på begäran om en partiell interimsöversyn, begränsad till dumpning, av den slutgiltiga antidumpningstull som infördes genom genomförandeförordning (EU) nr 917/2011 – Varaktig förändring av omständigheterna – Tagning av stickprov – Individuell undersökning – Bristande samarbete i den undersökning som föregått antagandet av slutgiltiga åtgärder)”

Sammanfattning – Tribunalens dom (fjärde avdelningen) av den 11 september 2018

  1. Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Partiell interimsöversyn av en antidumpningstull – Mål – Kontroll av behovet av att fortsätta att tillämpa antidumpningsåtgärder – Villkor för att upphäva åtgärden – Väsentlig och bestående ändring av omständigheterna – Bevisbörda – Tillämplighet för exporterande tillverkare som inte har samarbetat vid den ursprungliga undersökningen

    (Rådets förordning nr 1225/2009, i dess lydelse enligt förordning nr 37/2014, artikel 11.3 och nr 917/2011, skälen 92 och 93; kommissionens förordning nr 258/2011, skälen 66 och 77)

  2. Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Undersökningens genomförande – Användande av tillgängliga uppgifter i fall av bristande samarbete från företagets sida – Följder – Företag som inte samarbetade har inte beaktats vid stickprovet – Åsidosättande av likhetsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen – Föreligger inte

    (Rådets förordning nr 1225/2009, i dess lydelse enligt förordning nr 37/2014, artikel 18.1)

  3. Unionsrätt – Tolkning – Metoder – Bokstavstolkning, systematisk tolkning och teleologisk tolkning

  4. Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Partiell interimsöversyn av en antidumpningstull – Skillnad i förhållande till den inledande undersökningen – Bedömning av om det är nödvändigt att inleda en översyn – Möjlighet för ett företag som inte har samarbetat i den ursprungliga undersökningen att inge en begäran om individuell prövning – Föreligger inte

    (Rådets förordning nr 1225/2009, i dess lydelse enligt förordning nr 37/2014, artiklarna 11.3, 11.5 och 17.3)

  5. Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Partiell interimsöversyn av en antidumpningstull – Stickprovstagning användes vid den ursprungliga undersökningen – Möjlighet för ett företag som inte har samarbetat i den ursprungliga undersökningen att ansöka om att tilldelas en individuell antidumpningstull – Föreligger inte

    (Rådets förordning nr 1225/2009, i dess lydelse enligt förordning nr 37/2014, artiklarna 9.6 och 11.4)

  6. Domstolsförfarande – Åberopande av nya grunder under rättegången – Grund som åberopats för första gången i samband med repliken – Avvisning

    (Tribunalens rättegångsregler, artikel 84)

  1.  Det framgår av lydelsen i artikel 11.3 andra och tredje styckena i förordning nr 1225/2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, i dess lydelse enligt förordning 37/2014, att syftet med en interimsöversyn är att kontrollera behovet av att fortsätta tillämpningen av antidumpningsåtgärder och att institutionerna därför, när begäran om översyn avser enbart dumpning, först ska bedöma behovet av att fortsätta tillämpningen av den befintliga åtgärden och i samband därmed fastställa huruvida det föreligger en förändring av omständigheterna rörande dumpningen som inte bara är väsentlig utan även bestående. Av det ovanstående följer att en begäran om interimsöversyn enligt nämnda artikel 11.3 – som enbart avser frågan om dumping och inges av en exporterande tillverkare – måste innehålla bevisning till stöd för att det skett en förändring av väsentligt och bestående slag av de förhållanden som låg till grund för bestämmandet av den dumpningsmarginal som användes för att fastställa den antidumpningstull som skulle tillämpas på samma exporterande tillverkare.

    Vad härvidlag gäller de exporterande tillverkare som inte samarbetade i den undersökning som ledde till antagandet av förordning nr 917/2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa keramiska plattor med ursprung i Folkrepubliken Kina, vilka tillverkare påfördes en antidumpningstull som fastställts utifrån den högsta dumpningsmarginal som hade kunnat konstaterats för en representativ vara tillverkad av en exporterande tillverkare som hade samarbetat, i enlighet med skälen 66 och 77 i förordning nr 258/2011 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av keramiska plattor med ursprung i Kina, och skälen 92 och 93 i förordning nr 917/2011, måste exporterande tillverkare som hör till denna kategori visa att de förhållanden som låg till grund för fastställandet av ovannämnda procentsats har förändrats på ett väsentligt och bestående sätt. Eftersom denna procentsats grundar sig på uppgifter som framkom vid stickprovsförfarandet, kan en sådan exporterande tillverkare uppfylla sin bevisbörda genom att lägga fram bevisning för att det skett en varaktig och bestående förändring i de förhållanden som låg till grund för bestämmandet av den dumpningsmarginal som användes för att fastställa den antidumpningstull som skulle tillämpas på de bolag som ingick i stickprovet, eller att sådana förändringar berörde samtliga exporterande tillverkare i exportlandet.

    (se punkterna 25, 27, 29 och 30)

  2.  Iakttagandet av likhetsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen innebär att lika situationer inte får behandlas olika och att olika situationer inte får behandlas lika, såvida det inte finns sakliga skäl för en sådan behandling.

    En exporterande tillverkare som inte har samarbetat i en undersökning som ledde till antagandet av antidumpningsåtgärder befinner sig härvidlag inte i samma situation när det gäller undersökningsresultaten beträffande dumpningsmarginalen som de exporterande tillverkare som deltog i undersökningen, eftersom lagstiftaren har föreskrivit, i artikel 18.1 i förordning nr 1225/2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, i dess lydelse enligt förordning nr 37/2014, att antidumpningstullen fastställdes för de exporterande tillverkare som inte samarbetade, på grundval av tillgängliga uppgifter, med den följden att dessa avgöranden kunde utfalla mindre fördelaktigt för de exporterande tillverkarna än om de hade samarbetat. En sådan exporterande tillverkare kan inte heller visa att bolaget diskriminerades genom att påstå att de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte valdes ut i stickprovet diskriminerades i förhållande till de som valdes ut i detta stickprov. Den exporterande tillverkaren deltog inte i den ursprungliga undersökningen och bad således inte om att få ingå i stickprovsurvalet. Då detta argument inte rör bolagets egen situation kan det inte – även om det skulle vara välgrundat – medföra ogiltigförklaring av åtgärden vad gäller detta bolag. Bolaget saknar således intresse av att framföra denna invändning.

    (se punkterna 34 och 35)

  3.  Se domen.

    (se punkt 36)

  4.  I samband med tillämpningen av artikel 11.5 i förordning nr 1225/2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, i dess lydelse enligt förordning nr 37/2014, är vissa bestämmelser som reglerar den ursprungliga undersökningen inte tillämpliga på översynsförfarandet, med hänsyn till den allmänna systematiken i och syftet med det system som inrättats genom förordning nr 1225/2009. Härvidlag skulle det strida mot syftet med förfarandet för interimsöversyn att tillämpa artikel 17.3 i förordning nr 1225/2009 på så sätt att en individuell undersökning ska genomföras även vid prövningen av en begäran om interimsöversyn som inges av en exporterande tillverkare som inte har samarbetat vid den ursprungliga undersökningen. Med ett sådant synsätt skulle det nämligen inte vara möjligt att bedöma huruvida det skett en förändring av väsentligt och bestående slag av de förhållanden som låg till grund för bestämmandet av den dumpningsmarginal som använts för att fastställa den antidumpningstull som blev tillämplig på denna exporterande tillverkare. Faktauppgifter som framkommit vid granskningen av uppgifterna avseende de stickprovsutvalda exporterande tillverkarna skulle då komma att jämföras med uppgifter som endast rör den exporterande tillverkaren i fråga.

    Vid bedömningen av om det är nödvändigt att inleda en partiell interimsöversyn på grundval av de ändrade omständigheter som gjorts gällande av en exporterande tillverkare, är det således inte relevant att använda sig av en individuell undersökning. Om det vore på annat sätt skulle denna exporterande tillverkare kunna kringgå sin skyldighet att uppfylla den bevisbörda som, med hänsyn till att det inte samarbetade vid den ursprungliga undersökningen, åvilar bolaget vid tillämpningen av artikel 11.3 i förordning nr 1225/2009.

    (se punkterna 39–41)

  5.  Slutligen följer det av artikel 11.4 fjärde stycket i förordning nr 1225/2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, i dess lydelse enligt förordning nr 37/2014, att när kommissionen har använt sig av stickprovstagning vid den ursprungliga undersökningen kan inte en ny exporterande tillverkare begära en översyn enligt de föregående styckena i denna punkt. Syftet med detta är att förhindra att sådana exporterande tillverkare försätts i en mer gynnsam situation än de exporterande tillverkare som samarbetade i den ursprungliga undersökningen, men inte ingick i stickprovsurvalet, och som därför påförts en antidumpningstull beräknad enligt artikel 9.6 i förordning nr 1225/2009. Det saknas anledning att tro att unionslagstiftaren avsåg att en exporterande tillverkare som inte samarbetat i den ursprungliga undersökningen skulle kunna beviljas en individuell antidumpningstull efter avslutat översynsförfarande när den uteslöt denna möjlighet för nya exporterande tillverkare.

    (se punkt 46)

  6.  Se domen.

    (se punkt 47)