Mål T‑236/16

Biogena Naturprodukte GmbH & Co. KG

mot

Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

”EU-varumärke - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket ZUM wohl - Absolut registreringshinder - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 207/2009 - Hänvisning till den skrivelse som ingetts till överklagandenämnden och som återges i överklagandet - Bevisning som bifogats begäran om muntlig förhandling”

Sammanfattning – Tribunalens dom (nionde avdelningen) av den 22 juni 2017

  1. Domstolsförfarande – Ansökan genom vilken talan väckts – Formkrav – Kortfattad framställning av de grunder som åberopas – Ansökan innehåller inte en framställning av de grunder som åberopas – Hänvisning till den skrivelse som ingetts till överklagandenämnden och som återges i överklagandet – Avvisning

    (Domstolens stadga, artikel 21 första stycket; tribunalens rättegångsregler, artikel 177.1 d)

  2. Domstolsförfarande – Frist för åberopande av bevisning – Artikel 85.1 och 85.3 i tribunalens rättegångsregler – Bevisning som inges för första gången i en bilaga till begäran om muntlig förhandling, efter det att den skriftliga delen av förfarandet avslutats – Avvisning

    (Tribunalens rättegångsregler, artikel 85.1 och 85.3)

  3. EU-varumärke – Förfarandebestämmelser – Motivering av beslut – Artikel 75 första meningen i förordning nr 207/2009 – Samma innebörd som artikel 296 FEUF

    (Artikel 296 FEUF; rådets förordning nr 207/2009, artikel 75 första meningen)

  4. EU-varumärke – Definition och förvärv av EU-varumärke – Absoluta registreringshinder – Separat prövning av registreringshindren utifrån var och en av de varor eller tjänster som omfattas av registreringsansökan – Skyldighet att motivera beslut om avslag på ansökan om registrering av ett varumärke – Räckvidd

    (Rådets förordning nr 207/2009, artiklarna 7.1 och 75)

  5. EU-varumärke – Definition och förvärv av EU-varumärke – Absoluta registreringshinder – Varumärken som endast består av kännetecken eller upplysningar vilka visar en varas eller en tjänsts egenskaper – Mål – Frihållningsbehov

    (Rådets förordning nr 207/2009, artikel 7.1 c)

  6. EU-varumärke – Definition och förvärv av EU-varumärke – Absoluta registreringshinder – Varumärken som endast består av kännetecken eller upplysningar vilka visar en varas eller en tjänsts egenskaper – Kriterier

    (Rådets förordning nr 207/2009, artikel 7.1 c)

  7. EU-varumärke – Definition och förvärv av EU-varumärke – Absoluta registreringshinder – Varumärken som endast består av kännetecken eller upplysningar vilka visar en varas eller en tjänsts egenskaper – Figurmärket ZUM wohl

    (Rådets förordning nr 207/2009, artikel 7.1 c)

  8. EU-varumärke – Definition och förvärv av EU-varumärke – Tidigare registrering av varumärket i vissa medlemsstater – Av betydelse

    (Rådets förordning nr 207/2009)

  1.  Enligt artikel 21 första stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol och artikel 177.1 d i tribunalens rättegångsregler ska överklagandet innehålla uppgift om saken, de grunder och argument som åberopas samt en kortfattad framställning av dessa grunder. Dessa uppgifter ska framgå av själva överklagandet och vara så klara och precisa att motparten kan förbereda sitt försvar och tribunalen pröva överklagandet, i förekommande fall utan att ha tillgång till andra uppgifter.

    Innehållet i ett överklagande kan visserligen understödjas genom hänvisning till specifika avsnitt i bifogade handlingar. Det ankommer emellertid inte på tribunalen att i bilagorna söka efter och identifiera de grunder som den skulle kunna anse utgöra grunden för överklagandet. Bilagorna ska nämligen enbart tjäna som bevismaterial och som ett medel för målets utredning. Härav följer att ett överklagande inte kan läggas till grund för sakprövning till den del det innehåller hänvisningar till skrivelser som klaganden gett in till EUIPO, eftersom de allmänna hänvisningar som det innehåller saknar samband med de grunder och argument som utvecklats i överklagandet.

    Det förhåller sig på samma sätt i de fall där hänvisningen visserligen avser en rättsakt som återges i överklagandet men det inte angetts på vilka punkter klaganden avser att komplettera redogörelsen för grunderna för överklagandet och det inte heller framgår vilka avsnitt i den aktuella rättsakten som innehåller uppgifter som understödjer eller kompletterar grunderna för överklagandet. Att på detta sätt införliva en rättsakt med överklagandet skiljer sig inte från en allmän hänvisning till en bilaga till överklagandet. Om det hade förhållit sig på annat sätt, skulle klagandeparterna ha haft möjlighet att, helt enkelt genom att återge bilagornas innehåll i överklagandet, kringgå rättspraxis varav följer att det inte är förenligt med de krav som uppställs i bestämmelserna i Europeiska unionens stadga och rättegångsreglerna att göra allmänna hänvisningar till bilagorna.

    Även om den skrivelse som ingetts till överklagandenämnden i dess helhet återgetts inom ramen för redogörelsen för bakgrunden i överklagandet, ankommer det inte på tribunalen att i nämnda skrivelse eller i de avsnitt i överklagandet som återger skrivelsen söka efter de argument som klaganden skulle kunna anses hänvisa till och pröva dem. Sådana argument kan nämligen inte godtas.

    (se punkterna 11–14)

  2.  Det följer av artikel 85.1 och 85.3 i rättegångsreglerna att bevisning ska inges i samband med den första skriftväxlingen. Parterna får undantagsvis ge in bevis innan den muntliga delen av förfarandet har avslutats, under förutsättning att de anger godtagbara skäl till att detta inte gjorts tidigare.

    Bevisning som inges för första gången i en bilaga till begäran om muntlig förhandling, efter det att den skriftliga delen av förfarandet avslutats, kan inte tas upp till sakprövning på grundval av artikel 85.1 och 85.3 i rättegångsreglerna, om det i begäran om muntlig förhandling inte lämnats någon förklaring till varför detta inte gjorts tidigare och om någon godtagbar förklaring till förseningen inte lämnats som svar på en fråga från tribunalen under förhandlingen och om det inte hänvisats till behovet av att säkerställa iakttagande av den kontradiktoriska principen som skäl till förseningen.

    (se punkterna 16 och 18–21)

  3.  Se domen.

    (se punkt 26)

  4.  Se domen.

    (se punkt 27)

  5.  Se domen.

    (se punkt 32)

  6.  Se domen.

    (se punkterna 33–35)

  7.  Se domen.

    (se punkterna 37–39, 43–45, 50, 56, 57 och 61)

  8.  Se domen.

    (se punkt 60)