17.5.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 175/10


Begäran om förhandsavgörande framställd av Consiglio di Stato (Italien) den 24 februari 2016 – Persidera SpA mot Autorità per le Garanzie nelle Comunicazioni, Ministero dello Sviluppo Economico delle Infrastrutture e dei Trasporti

(Mål C-112/16)

(2016/C 175/11)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Consiglio di Stato

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Persidera SpA

Motpart: Autorità per le Garanzie nelle Comunicazioni, Ministero dello Sviluppo Economico delle Infrastrutture e dei Trasporti

Tolkningsfrågor

1)

Utgör unionsrätten, och i synnerhet artiklarna 56 FEUF, 101 FEUF, 102 FEUF och 106 FEUF, artikel 9 i direktiv 2002/21/EG (1), det så kallade ramdirektivet, artiklarna 3, 5 och 7 i direktiv 2002/20/EG (2), det så kallade auktorisationsdirektivet, artiklarna 2 och 4 i direktiv 2002/77/EG (3), det så kallade konkurrensdirektivet, samt principerna om icke-diskriminering, öppenhet, fri konkurrens, proportionalitet, effektivitet och mångfald bland informationskällor, hinder för en nationell bestämmelse som vid fastställandet av antalet digitala nät som skulle tilldelas operatörer i samband med övergången från analoga nät i lika hög grad beaktade dels analoga nät som drevs helt lagligt, dels analoga nät som tidigare antingen drevs i strid med de gränser för koncentration som föreskrivs i nationella bestämmelser, vilka redan har varit föremål för kritik från Europeiska unionens domstol eller Europeiska kommissionen, eller under alla omständigheter drevs utan koncession?

2)

Utgör unionsrätten, och i synnerhet artiklarna 56 FEUF, 101 FEUF, 102 FEUF och 106 FEUF, artikel 9 i direktiv 2002/21/EG, det så kallade ramdirektivet, artiklarna 3, 5 och 7 i direktiv 2002/20/EG, det så kallade auktorisationsdirektivet, artiklarna 2 och 4 i direktiv 2002/77/EG, det så kallade konkurrensdirektivet, samt principerna om icke-diskriminering, öppenhet, fri konkurrens, proportionalitet, effektivitet och mångfald bland informationskällor, hinder för en nationell bestämmelse som vid fastställandet av antalet digitala nät som skulle tilldelas operatörer i samband med övergången från analoga nät beaktade samtliga analoga nät som drevs fram till den tidpunkten – även de som antingen drevs i strid med de gränser för koncentration som föreskrivs i nationella bestämmelser, vilka redan har varit föremål för kritik från Europeiska unionens domstol eller Europeiska kommissionen, eller under alla omständigheter drevs utan koncession – och som i praktiken har resulterat i att en operatör med flera nät har tilldelats färre digitala nät jämfört med antalet nät som vederbörande drev med hjälp av analog teknik och ifrågavarande minskning dessutom är proportionellt sett större än den minskning som har berört konkurrenterna?


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv) (EGT L 108, s. 33)

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv) (EGT L 108, s. 21)

(3)  Kommissionens direktiv 2002/77/EG av den 16 september 2002 om konkurrens på marknaderna för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (EGT L 249, s. 21)