8.1.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 5/8


Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 9 november 2017 (begäran om förhandsavgörande från Efeteio Athinon – Grekland) – Europeiska kommissionen mot Dimos Zagoriou

(Mål C-217/16) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Europeiska kommissionens verkställbara beslut om återbetalning av utbetalda belopp - Artikel 299 FEUF - Verkställighet - Verkställighetsåtgärder - Fastställande av behörig nationell domstol för tvistiga verkställighetsförfaranden - Fastställande av betalningsskyldig person - Villkor för att tillämpa nationella förfaranderegler - Medlemsstaternas processuella autonomi - Principerna om likvärdighet och effektivitet))

(2018/C 005/10)

Rättegångsspråk: grekiska

Hänskjutande domstol

Efeteio Athinon

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Europeiska kommissionen

Motpart: Dimos Zagoriou

Domslut

1)

Artikel 299 ska tolkas så, att den inte fastställer vilka nationella domstolar som är behöriga att pröva tvister avseende verkställighet av Europeiska kommissionens akter som ålägger andra än stater en verkställbar betalningsskyldighet i enlighet med nämnda artikel, då ett sådant fastställande omfattas av nationell rätt enligt principen om medlemsstaternas processuella autonomi, under förutsättning att detta fastställande inte hindrar att unionsrätten tillämpas och ges verkan. Det ankommer på den nationella domstolen att avgöra huruvida tillämpningen av de nationella förfaranderegler som gäller för en talan avseende verkställighet av en sådan akt som avses i artikel 299 FEUF inte är diskriminerande i förhållande till förfaranden som syftar till att avgöra likartade nationella tvister, och enligt metoder som inte gör återkrävandet av de belopp som avses i sådana akter svårare än i jämförbara fall som avser genomförandet av motsvarande nationella bestämmelser.

2)

Artikel 299 FEUF, samt rådets förordning (EEG) nr 2052/88 av den 24 juni 1988 om strukturfondernas uppgifter och effektivitet och om samordningen av deras verksamhet dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och övriga befintliga finansieringsorgans verksamheter, rådets förordning (EEG) nr 4253/88 av den 19 december 1988 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 2052/88 om strukturfondernas uppgifter och effektivitet och om samordningen av deras verksamhet dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och andra befintliga finansieringsorgans verksamhet, och rådets förordning (EEG) nr 4256/88 av den 19 december 1988 om bestämmelser för tillämpningen av förordning (EEG) nr 2052/88 i fråga om EUGFJ:s utvecklingssektion, ska tolkas så att de, under sådana omständigheter som de som är aktuella i det nationella målet, inte fastställer vilka personer som kan bli föremål för verkställighet med stöd av Europeiska kommissionens verkställbara beslut om återbetalning av utbetalda belopp. Det ankommer på den nationella rättsordningen att fastställa vilka personer som kan bli föremål för sådan verkställighet, under förutsättning att principerna om likvärdighet och effektivitet iakttas.


(1)  EUT C 222, 20.6.2016.