20.11.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 392/9


Domstolens dom (femte avdelningen) av den 21 september 2017 (begäran om förhandsavgörande från Sofiyski rayonen sad – Bulgarien) – Trayan Beshkov mot Sofiyska rayonna prokuratura

(Mål C-171/16) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa - Rambeslut 2008/675/RIF - Tillämpningsområde - Hur en fällande dom som avkunnats tidigare i en annan medlemsstat ska beaktas vid ett nytt brottmålsförfarande i syfte att utdöma en sammanlagd påföljd - Nationellt förfarande för förhandserkännande av det avgörandet - Ändring av sättet att verkställa den påföljd som utdömts i den andra medlemsstaten))

(2017/C 392/12)

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Sofiyski rayonen sad

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Trayan Beshkov

Andra parter i målet: Sofiyska rayonna prokuratura

Domslut

1)

Rådets rambeslut 2008/675/RIF av den 24 juli 2008 om beaktande av fällande domar avkunnade i Europeiska unionens medlemsstater vid ett nytt brottmålsförfarande i en medlemsstat ska tolkas så, att det är tillämpligt på ett nationellt förfarande som syftar till att ett sammanlagt frihetsstraff ska verkställas med beaktande av den påföljd som den nationella domstolen dömt den tilltalade till, liksom med beaktande av den påföljd som utdömts i en dom som en domstol i en annan medlemsstat har avkunnat tidigare mot samma person för andra gärningar.

2)

Rambeslut 2008/675 ska tolkas så, att det utgör hinder för en ordning i en medlemsstat som innebär att det för att en fällande dom som en domstol i en annan medlemsstat har avkunnat tidigare ska kunna beaktas, krävs att de behöriga domstolarna i den första medlemsstaten avseende den domen genomför ett nationellt förfarande för förhandserkännande, såsom det förfarande som är föreskrivet i artiklarna 463–466 i Nakazatelno-protsesualen kodeks (straffprocesslagen).

3)

Artikel 3.3 i rambeslut 2008/675 ska tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken den nationella domstol som har att ta ställning till en begäran om att ett frihetsstraff ska verkställas som en sammanlagd påföljd, med beaktande bland annat av den påföljd som utdömts i en dom som en domstol i en annan medlemsstat har avkunnat tidigare, i det syftet ska ändra sättet att verkställa den sistnämnda påföljden.


(1)  EUT C 200, 6.6.2016.