TRIBUNALENS BESLUT (avdelningen för överklaganden)

den 21 september 2015

Carlo De Nicola

mot

Europeiska investeringsbanken (EIB)

”Överklagande — Personalmål — EIB:s personal — Mobbning — Utredningsförfarande — Utredningskommitténs yttrande — Felaktig definition av mobbning — EIB:s ordförandes beslut att inte vidta några åtgärder med anledning av en anmälan”

Saken:

Överklagande av den dom som Europeiska unionens personaldomstol (första avdelningen) meddelade den 11 november 2014, De Nicola/EIB (F-52/11, REUP, EU:F:2014:243), med yrkande om delvis upphävande av nämnda dom.

Avgörande:

Överklagandet ogillas. Carlo De Nicola ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska investeringsbankens rättegångskostnader i förevarande förfarande.

Sammanfattning

1. Överklagande — Berättigat intresse av att få saken prövad — Villkor — Överklagande som kan medföra en fördel för klaganden

   (Domstolens stadga, bilaga I, artikel 9)

2. Talan väckt av tjänstemän — Anställda vid Europeiska investeringsbanken — Saken — Föreläggande till administrationen — Avvisning

3. Talan väckt av tjänstemän — Obegränsad behörighet — Ersättning för ekonomisk skada som lidits till följd av en rättsstridig handling från administrationens sida — Bedömning — Kriterier — Motiveringsskyldighet — Räckvidd

   (Domstolens stadga, artikel 36 och bilaga I, artikel 7.1; tjänsteföreskrifterna, artikel 91.1)

1.  Enligt artikel 9 i bilaga I till Europeiska unionens stadga har endast den part vars talan vid personaldomstolen helt eller delvis har lämnats utan bifall rätt att överklaga. Överklagandet måste nämligen kunna påverka det överklagade avgörandet och medföra en fördel för klaganden.

   (se punkt 21)

   Hänvisning till

   Domstolen: dom av den 19 oktober 1995, Rendo m.fl./kommissionen, C‑19/93 P, REG, EU:C:1995:339, punkt 13, och dom av den 13 juli 2000, parlamentet/Richard, C‑174/99 P, REG, EU:C:2000:412, punkt 33

2.  Det ankommer inte på unionsdomstolen att göra principiella konstateranden eller rikta förelägganden till administrationen. En begäran som inges av en anställd vid Europeiska investeringsbanken, i syfte att det ska konstateras att klaganden har utsatts för mobbning och att EIB föreläggs att tillse att den påstådda mobbningen upphör, kan därför inte prövas.

   (se punkterna 31 och 34)

   Hänvisning till

   Tribunalen: dom av den 16 december 2004, De Nicola/EIB, T‑120/01 och T‑300/01, REGP, EU:T:2004:367, punkt 136, och dom av den 24 november 2010, Marcuccio/kommissionen, T‑9/09 P, REUP, EU:T:2010:477, punkt 44 och där angiven rättspraxis

3.  Personaldomstolen är, när den har konstaterat förekomsten av en skada, ensam behörig att inom ramen för yrkandena i målet bedöma hur och med vilket belopp en skada ska ersättas. För att tribunalen ska kunna utöva sin överprövning av personaldomstolens domar måste dock sådana domar ha en tillräcklig motivering och, vad avser bedömningen av en skadas omfattning, ange vilka kriterier som beaktats när beloppets storlek har bestämts.

   (se punkt 45)

   Hänvisning till

   Tribunalen: dom av den 5 november 2014, kommissionen/Thomé, T‑669/13 P, REUP, EU:T:2014:929, punkt 79