25.1.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/58

—

förplikta Europeiska unionens råd att till sökanden betala ersättning för ekonomisk och ideell skada som den har åsamkats sedan rådet rättstridigt har vidtagit restriktiva åtgärder mot sökanden till följd av följande rättsstridiga rättsakter från rådet: i) rådets beslut 2010/644/Gusp av den 25 oktober 2010 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp (1), ii) rådets förordning (EU) nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 (2), iii) rådets beslut 2011/783/Gusp av den 1 december 2011 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (3), iv) rådets genomförandeförordning (EU) nr 1245/2011 av den 1 december 2011 om genomförande av förordning (EU) nr 961/2010 om restriktiva åtgärder mot Iran (4), v) rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EU) nr 961/2010 (5),

—

tillerkänna skadestånd med ett sammanlagt belopp om: i) 84 767,66 GBP plus, ii) 4 774 187,07 EUR plus, iii) 1 532 688 USD plus iv) det belopp som kan komma att fastställas under förfarandet, som täcker sökandens ekonomiska och ideella skada till följd av rådets rättsstridiga rättsakter, samt

—

förplikta rådet att ersätta sökandens kostnader för ansökan.

1.

Sökanden gör gällande att artikel 340 FEUF ger den som åsamkas skada av en EU-institution rätt att väcka skadeståndstalan mot den institutionen. Villkoren för en sådan talan anges i rättspraxis, vilka har sammanfattats enligt följande av tribunalen i dom av den 25 november 2014 i mål Safa Nicu Sepahan mot rådet (T-384/11, REU, EU:T:2014:986): a) att det handlande som läggs institutionen till last är rättsstridigt, b) att det verkligen föreligger en skada, och c) att det finns ett orsakssamband mellan handlandet och den åberopade skadan.

2.

Sökanden hävdar att de ovannämnda tre kraven är uppfyllda i sökandens fall: rådet har ”klart överträtt en rättsregel som syftar till att ge enskilda rättigheter i den mening som avses i rättspraxis”, såsom tribunalen fann i dom av den 6 september 2013 i mål Iran Insurance mot rådet (T-12/11, EU:T:2013:401), sökanden led stor ideell och ekonomisk skada, och skadan är en direkt följd av de rättstridiga sanktionerna.

3.

Sökanden anger även – såsom närmare angivits under utvecklingen av talan i ansökan – att sökandens ideella skada uppgår till 1 000 000 EUR, och den ekonomiska skadan, som är framräknad av oberoende revisorer, till 84 767,66 GBP plus 3 774 187,07 EUR plus 1 532 688 USD, utan att detta påverkar det ytterligare belopp som kan fastställas under förfarandet. Sålunda uppgår sökandens skadeståndsyrkande till sammanlagt 84 767,66 GBP plus 4 774 187,07 EUR plus 1 532 697,01 USD plus det belopp som kan fastställas under förfarandet.