—

Under den första grunden görs det gällande att beslutet innebär ett åsidosättande av de allmänna principerna om likabehandling och om skydd för berättigade förväntningar samt att det är behäftat med en felaktig rättstillämpning, eftersom det rättsstridigt avviker från de bindande riktlinjerna om undsättning och omstrukturering, som inte föreskriver någon sådan avvikelse. Motiveringen att undantaget inte har till syfte att på ett konstlat sätt bibehålla ineffektiva företag på marknaden är bristfällig eftersom den 1) skiljer mellan effektiva och ineffektiva företag, trots att riktlinjerna inte gör det, och 2) kommissionens tolkning av begreppet ”effektivitet” är oförenlig med grundläggande principer i bestämmelserna om statligt stöd.

—

Under den andra grunden görs det gällande att beslutet, även under antagande att kommissionen kunde pröva undantagen direkt i förhållande till den målsättning som anges i artikel 107.3 c FEUF, är behäftat med en rad felaktiga rättstillämpningar och uppenbart oriktiga bedömningar, eftersom målsättningen med stödet inte tydligt anges och eftersom det inte förklaras varför stödet är nödvändigt för att uppnå dessa mål. Kommissionen har enligt sökanden framför allt underlåtit att beakta att det godkända stödet till företag i svårigheter enligt rättspraxis i princip är ett olämpligt medel för att uppnå mål av allmänt intresse och att undantagen helt saknar stimulanseffekt.

—

Under den tredje grunden görs det gällande att det angripna beslutet – på grund av åsidosättandet av rätten att bli hörd och de processuella garantierna enligt artikel 6.1 i förordning (EG) nr 659/1999 (2) – gick långt utöver ett förtydligande av de frågor som togs upp i beslutet om inledande. För det första fastställs i det angripna beslutet att det inte är lämpligt att pröva stödet enligt riktlinjerna för undsättning och omstrukturering, medan det i beslutet om inledande fastställs att riktlinjerna ”utgör den enda rättsliga grunden för bedömningen av huruvida stödet är förenligt med den inre marknaden”. För det andra har det i det angripna beslutet fastställts att stödets förenlighet undantagsvis kan bedömas direkt i förhållande till målsättningen i artikel 107.3 c FEUF, trots att beslutet om inledande inte hänvisar till någon sådan möjlighet. Detta har sökanden inte beretts möjlighet att yttra sig över, vilken fråga till syvende och sist var avgörande för kommissionen.

—

Under den fjärde grunden görs det gällande att det angripna beslutet är bristfälligt motiverat på väsentliga punkter, eftersom kommissionens på många punkter har uttryckt sig på ett sätt som inte kan prövas. I synnerhet saknas transparenta motiveringar för 1) tillämpningen av undantagsbestämmelsen i artikel 107.3 c FEUF och 2) de särskilda omständigheter som kan motivera godkännandet av det i målet aktuella driftstödet.