8.6.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 190/27

Talan väckt den 14 april 2015 – Buonotourist mot kommissionen

(Mål T-185/15)

(2015/C 190/31)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Buonotourist Srl (Castel San Giorgio, Italien) (ombud: advokaterna G. Capo och L. Visone)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut av den 19 januari 2015 om statligt stöd Sa.35843 (2014/c) f.d. 2012/NN), vilket delgavs sökanden den 20 februari 2015, och som Italien har genomfört,

—

i enlighet med artiklarna 263 FEUF och 264 FEUF slå fast Europeiska kommissionens beslut av den 19 januari 2015 om statligt stöd Sa.35843 (2014/c) f.d. 2012/NN) (om 1 1 11  572,00 euro) är ogiltigt i sin helhet i den mån det däri föreskrivs att de belopp som erhållits som ersättning för kravet på allmän trafikplikt enligt förordning (EEG) nr 1191/69, ersättning för skyldigheten att följa taxebestämmelser i den allmänna lokaltrafiken enligt artikel 11 i förordningen utgör statligt stöd som inte anmälts i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget och som är oförenligt med den inre marknaden,

—

i enlighet med artiklarna 263 FEUF och 264 FRUF slå fast Europeiska kommissionens beslut av den 19 januari 2015 om statligt stöd Sa.35843 (2014/c) f.d. 2012/NN) är ogiltigt i sin helhet i den mån det däri föreskrivs att det stöd som getts av den Italienska staten ska återkrävas,

—

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Kommissionen har i det i förevarande mål angripna beslutet angett att de betalningar som gjorts till förmån för Buonotourist, antingen som ersättning eller som ersättning för skada för ett rättsstridigt och ensidigt krav på allmän trafikplikt under åren 1996-2002, vilken åtgärd inte anmälts, utgör statligt i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget som är oförenligt med den inre marknaden. Kommissionen har följaktligen förordnat om att det ska återkrävas.

Sökanden anför åtta grunder till stöd för sin talan.

1.

Första grunden: åsidosättande av artiklarna 93 FEUF, 107 FEUF, 108 FEUF och 263 FEUF i förening med artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 1191/69 av den 26 juni 1969 om medlemsstaternas åtgärder i fråga om allmän trafikplikt på järnväg, väg och inre vattenvägar (EGT L 156, s. 1, svensk specialutgåva, område 7, volym 1, s. 64)

—

Sökanden gör härvidlag gällande att frågan huruvida den ersättning som gavs för allmän trafikplikt för att använda en viss taxa i enlighet med förordning (EEG) nr 1191/69 är förenlig med gemenskapsrätten ska prövas enligt bestämmelserna i denna förordning och inte fördragets bestämmelser om statligt stöd. Det var således felaktig rättstillämpning av kommissonen att använda sig av dessa fördragsbestämmelser.

2.

Andra grunden: åsidosättande av artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, s. 1) i förening med artiklarna 107 FEUF och 108 FEUF.

—

Sökanden gör härvidlag gällande att kommissionen har ansett att ersättningen som gavs Buonotourist för allmän trafikplikt utgjorde oanmält stöd. Betalningarna skedde emellertid efter det att åtgärden anmälts till kommissionen. Kommissionen gjorde sig således skyldig till felaktig rättstillämpning och förfarandefel när den antog beslutet om att inleda förfarandet fjorton månader efter mottagandet av anmälan.

3.

Tredje grunden: åsidosättande av artiklarna 93 FEUF, 107 FEUF och 108 FEUF i förening med artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70.

—

Sökanden gör gällande att kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att åsidosätta rättssäkerhetsprincipen och principen om skydd för berättigade förväntningar då saken berör förordning (EEG) nr 1191/69.

4.

Fjärde grunden: åsidosättande av artikel 1 f i förening med artikel 1 g och artiklarna 4, 7 och 15 i förordning (EG) nr 659/1999, i enlighet med artikel 17 i förordning (EEG) nr 1191/69.

—

Sökanden gör härvidlag gällande att ersättningarna enligt nämnda förordning är undantagna från förfarandet med förhandsinformation och att det belopp som Buonotourist erhöll utgjorde befintligt stöd. Det utgjorde således felaktig rättstillämpning av kommissionen att åsidosätta artikel 108.2 FEUF, då den inte kunde grunda ett återkrav av beloppen på att stödet kvalificerats som olagligt stöd.

5.

Femte grunden: åsidosättande av artikel 267 FEUF och artiklarna 6 och 13 i Europakonventionen, liksom av artiklarna 93 FEUF, 107 FEUF och 108 FEUF.

—

Sökanden gör gällande att Consiglio di Stato redan har gjort en bedömning att beloppen omfattas av artiklarna 11 och 17 i förordning (EEG) nr 1191/69 och därmed att det är fråga om befintligt stöd. Kommissionen har överskridit sin befogenhet då den inte kan upphäva avgöranden av rättsliga instanser, även nationella, då gemenskapsrätten tillämpas.

6.

Sjätte grunden: åsidosättande av artiklarna 6, 7 och 13 i Europakonventionen, artiklarna 93 FEUF – 107 FEUF och 108 FEUF i förening med artikel 258 FEUF och följande artiklar i förening med artikel 101 i den italienska konstitutionen samt artikel 2909 i civillagen.

—

Sökanden gör härvidlag gällande att det angripna beslutet strider mot avgöranden av Consiglio di Stato om tolkningen och tillämpningen av gemenskapsrätten. Kommissionen har således överskidit sin befogenhet då den inte kan upphäva domar utan den skulle istället ha agerat i enlighet med artikel 258 FEUF.

7.

Sjunde grunden: åsidosättande av artiklarna 11 och 17 i förordning (EEG) nr 1191/69, artiklarna 93 FEUF, 107 FEUF och 108 FEUF samt maktmissbruk.

—

Sökanden gör härvidlag gällande att en åtgärd kan kvalificeras som statligt stöd om den innebär en faktisk påverkan på handeln och konkurrensen, vilket måste visas. Kommissionen har inte visat att så är fallet, i än högre grad, eftersom marknaden för lokal kollektivtrafik aldrig har utsatts för konkurrens i Regionen Kampanien.

8.

Åttonde grunden: åsidosättande av artiklarna 1, 11 och 17 i förordning (EEG) nr 1191/69 samt artiklarna 93 FEUF, 107 FEUF och 108 FEUF.

—

Sökanden gör härvidlag gällande att kommissionen gjorde en oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna då den hävdade att ersättningarna fastställdes enligt en beräkningsmetod som angavs i efterhand. Handlingarna i målet visar på det motsatta förhållandet.