7.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 294/40

1)

Utgör artikel 32 i direktiv 2002/22/EG (1) av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (nedan kallat direktivet om samhällsomfattande tjänster) hinder för att en medlemsstat antar bestämmelser om att ett företag inte har rätt till särskild ersättning från medlemsstaten för nettokostnaderna för tillhandahållande av en ytterligare obligatorisk tjänst som inte omfattas av kapitel II i direktivet, om företagets överskott för andra tjänster som omfattas av företagets skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster enligt kapitel II i direktivet överstiger underskottet för tillhandahållandet av den ytterligare obligatoriska tjänsten?

2)

Utgör direktivet om samhällsomfattande tjänster hinder för att en medlemsstat antar bestämmelser om att företag endast har rätt till täckning från medlemsstaten för nettokostnaderna för tillhandahållande av ytterligare obligatoriska tjänster som inte omfattas av kapitel II i direktivet om dessa kostnader är oskäligt betungande för företagen?

3)

Om fråga 2 besvaras nekande: kan medlemsstaten bestämma att kostnaderna för tillhandahållande av en ytterligare obligatorisk tjänst som inte omfattas av kapitel II i [direktivet om samhällsomfattande tjänster] inte blir oskäligt betungande för ett företag om företaget, generellt sett, uppvisar ett överskott för tillhandahållandet av alla de samhällsomfattande tjänster som företaget är skyldigt att tillhandahålla, inbegripet sådana tjänster som företaget skulle ha tillhandahållit även om det inte hade haft någon skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster?

4)

Utgör direktivet om samhällsomfattande tjänster hinder för att en medlemsstat antar bestämmelser om att ett visst företags nettokostnader för tillhandahållande av samhällsomfattande tjänster i kapitel II i direktivet ska beräknas utifrån samtliga intäkter och kostnader för tillhandahållandet av den aktuella tjänsten, inbegripet de intäkter och kostnader som företaget skulle ha haft även om det inte hade haft någon skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster?

5)

Om de nationella bestämmelser som avses i frågorna 1–4 ovan tillämpas på en ytterligare obligatorisk tjänst som inte enbart ska utföras i Danmark utan både i Danmark och i Grönland, där sistnämnda enligt bilaga I till FEUF är ett utomeuropeiskt land eller territorium, gäller då svaren på frågorna 1 – 4 även den del av åläggandet att utföra sådan tjänster som avser Grönland, när åläggandet meddelas av danska myndigheter till ett företag som är etablerat i Grönland och företaget i övrigt inte bedriver någon verksamhet i Grönland?

6)

Vilken betydelse har i detta hänseende artikel 107.1 och 108.3 FEUF samt kommissionens beslut av den 20 december 2011 om tillämpningen av artikel 106.2 FEUF på statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (2) för svaret på frågorna 1 – 5?

7)

Vilken betydelse har principen om minsta möjliga snedvridning av konkurrensen – vilken bland annat kommer till uttryck i artiklarna 1.2 och 3.2 samt skälen 4, 18, 23 och 26 i direktivet om samhällsomfattande tjänster och i del B i bilaga IV till samma direktiv – för svaret på frågorna 1–5?

8)

För det fall det finns bestämmelser i direktivet om samhällsomfattande tjänster som utgör hinder för sådana nationella system som nämnts i frågorna 1, 2 och 4, har dessa bestämmelser eller hinder i så fall direkt effekt?

9)

Vilka närmare omständigheter ska ingå i bedömningen av om en nationell ansökningsfrist såsom den som beskrivs i punkt [13] samt tillämpningen av den är förenlig med lojalitets-, ekvivalens- och effektivitetsprinciperna i unionsrätten?