|
16.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 89/14 |
Överklagande ingett den 27 januari 2015 av Photo USA Electronic Graphic, Inc av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 18 november 2014 i mål T-394/13, Photo USA Electronic Graphic, Inc. mot Europeiska unionens råd
(Mål C-31/15 P)
(2015/C 089/15)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: Photo USA Electronic Graphic, Inc. (ombud: advokaten K. Adamantopoulos)
Övriga parter i målet: Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Ancàp SpA, Cerame-Unie AISBL, Confindustria Ceramica, Verband der Keramischen Industrie eV
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
|
— |
upphäva den dom som meddelades av Europeiska unionens tribunal den 18 november 2014 i mål T-394/13, Photo USA Electronic Graphic, Inc. mot rådet, i vilken tribunalen ogillade klagandens talan om ogiltigförklaring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 412/2013 av den 13 maj 2013 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina (1), |
|
— |
fullfölja prövningen och ogiltigförklara förordning (EU) nr 412/2013, och |
|
— |
förplikta Europeiska unionens råd att ersätta klagandens rättegångskostnader såväl för överklagandet som för mål T-394/13. |
Grunder och huvudargument
Klaganden har gjort gällande att tribunalens bedömning av bolagets första, tredje och fjärde grund vid tribunalen utgör felaktig rättstillämpning samt återger de bevis som lagts fram felaktigt. Klaganden har därför yrkat att den överklagade domen ska upphävas. Klaganden har tillfogat att de faktiska omständigheterna bakom den första, andra och tredje grunden vid tribunalen har lagts fram med tillräcklig klarhet för att domstolen ska kunna pröva dessa grunder.
Vad beträffar den första grunden vid tribunalen har klaganden åberopat två grunder till stöd för överklagandet. För det första var det övergripande felaktig rättstillämpning att ålägga klaganden bevisbördan för att institutionerna hade felbedömt de omständigheter som dessa fann relevanta. Såsom framgår av tribunalens praxis är det tillräckligt att klaganden kan visa antingen att (1) institutionerna gjorde en felbedömning av de omständigheter som de fann relevanta eller att (2) andra och mera relevanta omständigheter medförde att nämnda omständigheter inte skulle beaktas. Härvidlag är det tillräckligt att fastslå att institutionerna gjorde en felbedömning avseende två av de tre omständigheter som dessa fann relevanta för att klaganden ska anses ha fullgjort sin bevisbörda. Vidare återgav tribunalen bevisen och de faktiska omständigheterna på ett felaktigt sätt i den överklagade domen.
Vad beträffar den tredje och den fjärde grunden vid tribunalen har klaganden åberopat fyra grunder till stöd för överklagandet. För det första tolkade tribunalen bestämmelserna i artikel 3.2 och artikel 3.7 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (2) (grundförordningen) felaktigt när den fann att institutionerna enbart är skyldiga att pröva inverkan av konkurrensbegränsande samverkan för industrion i unionen efter att det har fastställts att sådan samverkan föreligger genom ett slutligt beslut av en relevant konkurrensmyndighet. För det andra återgav tribunalen – genom att avslå klagandens begäran att det skulle offentliggöras vilka unionsproducenter som ingick i stickprovet – bevismaterialet felaktigt och gjorde en felaktig rättstillämpning när den fann att den kunde pröva huruvida institutionerna hade levt upp till kraven i artikel 3.2 och artikel 3.4 i grundförordningen utan att känna till vilka unionsproducenter som ingick i stickprovet. För det tredje tolkade tribunalen bestämmelserna i artikel 3.2 och 3.3 i grundförordningen felaktigt när den ålade klaganden den orimliga bevisbördan att visa den konkurrensbegränsande samverkan hade inverkar på unionsproducenter som ingick i stickprovet i en situation där det hölls hemligt vilka dessa producenter var. För det fjärde tillämpade tribunalen bestämmelserna i artikel 3.2 och artikel 3.7 felaktigt när dem fann att den kunde uppfylla sin prövningsskyldigheter enbart genom vaga antaganden i stället för en konkret prövning.