Mål C‑580/15

Maria Eugenia Van der Weegen m.fl.

mot

Belgische Staat

(begäran om förhandsavgörande från Rechtbank van eerste aanleg West-Vlaanderen, afdeling Brugge)

”Begäran om förhandsavgörande – Artikel 56 FEUF – Artikel 36 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet – Skattelagstiftning – Inkomstskatt – Undantag från skatteplikt för ränta som utbetalas av banker som uppfyller vissa lagstadgade villkor – Indirekt diskriminering – Banker etablerade i Belgien och banker etablerade i en annan medlemsstat”

Sammanfattning – Domstolens dom (femte avdelningen) av den 8 juni 2017

Frihet att tillhandahålla tjänster – Restriktioner – Skattelagstiftning – Bestämmelse som är tillämplig utan åtskillnad på alla tjänster – Nationell lagstiftning enligt vilken ett undantag från skatteplikt för ränta som utgår på sparkonton i banker som uppfyller vissa villkor, endast gäller den nationella marknaden – Otillåtet

(Artikel 56 FEUF; EES-avtalet, artikel 36)

Artikel 56 FEUF och artikel 36 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, av den 2 maj 1992, ska tolkas så, att de utgör hinder för en nationell lagstiftning såsom den aktuella i vilken det föreskrivs en nationell ordning för undantag från skatteplikt, i den mån det i denna ordning – trots att den tillämpas utan åtskillnad på inkomster från sparkonton hos leverantörer av banktjänster vare sig de är etablerade i Belgien eller i någon annan medlemsstat i EES – uppställs villkor för att tjänsteleverantörer etablerade i andra medlemsstater ska få tillgång till den belgiska bankmarknaden. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera om så är fallet.

I förevarande fall inrättas genom den aktuella lagstiftningen en skatteordning som är tillämplig utan åtskillnad på inkomster från ett sparkonto som betalas av banker etablerade i Belgien och på inkomster som betalas av banker etablerade i en annan medlemsstat.

Även en nationell lagstiftning som är tillämplig utan åtskillnad på alla tjänster, oavsett var leverantören är etablerad, kan utgöra en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster, eftersom fördelen förbehålls användare av tjänster som uppfyller vissa villkor som de facto hänför sig till den nationella marknaden och således berövar användare av andra i huvudsak liknande tjänster, men som inte uppfyller de särskilda villkoren i denna lagstiftning, möjligheten att utnyttja denna fördel. En sådan lagstiftning påverkar nämligen situationen för användare av tjänsterna som sådana och kan därför avskräcka dem från att använda vissa leverantörers tjänster, eftersom de tjänster som erbjuds av sistnämnda leverantörer inte uppfyller de villkor som uppställs i denna lagstiftning, vilka utgör en förutsättning för tillträde till marknaden (se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 maj 1995Alpine Investments, C‑384/93, EU:C:1995:126, punkterna 26–28 och 35–38, och dom av den 10 november 2011, kommissionen/Portugal,C‑212/09, EU:C:2011:717, punkt 65 och där angiven rättspraxis)

(se punkterna 28, 29 och 45 samt domslutet)