Mål C‑573/15

État belge

mot

Oxycure Belgium SA

(begäran om förhandsavgörande från Cour d’appel de Liège)

”Begäran om förhandsavgörande – Mervärdesskatt – Direktiv 2006/112/EG – Artikel 98.2 – Bilaga III, punkterna 3 och 4 – Principen om skatteneutralitet – Medicinsk syrgasbehandling – Reducerad mervärdesskattesats – Syrgasbehållare – Normalskattesats för mervärdesskatt – Syrgaskoncentratorer”

Sammanfattning – Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 9 mars 2017

Harmonisering av skattelagstiftning – Gemensamt system för mervärdesskatt – Medlemsstaternas möjlighet att tillämpa en reducerad skattesats på vissa leveranser av varor och tillhandahållande av tjänster – Utövande – Gränser – Iakttagande av principen om skatteneutralitet – Tillämpning av en reducerad skattesats endast för syrgasbehållare – Tillåtet

(Rådets direktiv 2006/112, artiklarna 98.1 och 98.2 samt bilaga III, punkterna 3 och 4)

Artikel 98.1 och 98.2 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt och punkterna 3 och 4 i bilaga III till detta direktiv utgör, mot bakgrund av principen om skatteneutralitet, inte hinder för en nationell lagstiftning, som den i det nationella målet, enligt vilken den normala mervärdesskattesatsen ska tillämpas på tillhandahållande eller uthyrning av syrgaskoncentratorer, trots att det i denna lagstiftning föreskrivs att en reducerad mervärdesskattesats ska tillämpas för tillhandahållande av syrgasbehållare.

Medlemsstaterna kan, i princip, välja att tillämpa en reducerad mervärdesskattesats för sådana farmaceutiska produkter som avses i punkt 3 i bilaga III till mervärdesskattedirektivet, och samtidigt tillämpa den normala skattesatsen för sådan medicinsk utrustning som anges i punkt 4 i bilagan. De kan även välja att tillämpa en reducerad mervärdesskattesats för vissa särskilda farmaceutiska produkter eller för viss särskild medicinsk utrustning som anges i punkterna 3 och 4, och samtidigt tillämpa den normala skattesatsen för andra produkter och annan utrustning som räknas upp i dessa punkter. Medlemsstaterna är i vilket fall som helst skyldiga att tillämpa den normala skattesatsen på produkter som inte anges i bilagan.

När en medlemsstat emellertid väljer att selektivt tillämpa den reducerade mervärdesskattesatsen på vissa varor och tjänster i bilaga III till mervärdesskattedirektivet, är denna stat skyldig att iaktta principen om skatteneutralitet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 3 april 2008, Zweckverband zur Trinkwasserversorgung und Abwasserbeseitigung Torgau-Westelbien, C‑442/05,EU:C:2008:184, punkterna 41 och 43, dom av den 6 maj 2010, kommissionen/Frankrike, C‑94/09, EU:C:2010:253, punkt 30, och dom av den 27 februari 2014, Pro Med Logistik och Pongratz, C‑454/12 och C‑455/12, EU:C:2014:111, punkt 45).

Domstolen erinrar inledningsvis om att denna princip utgör hinder för att jämförbara, med varandra konkurrerande, varor eller tjänster behandlas olika i mervärdesskattehänseende (dom av den 11 september 2014, K, C‑219/13, EU:C:2014:2207, punkt 24 och där angiven rättspraxis).

Det framgår emellertid av fast rättspraxis att denna princip inte gör det möjligt att utvidga tillämpningsområdet för en reducerad mervärdesskattesats i avsaknad av en otvetydig bestämmelse (se, bland annat, dom av den 5 mars 2015, kommissionen/Luxemburg, C‑502/13, EU:C:2015:143, punkt 51, och dom av den 2 juli 2015, De Fruytier, C‑334/14, EU:C:2015:437, punkt 37).

Nämnda princip utgör nämligen inte någon primärrättslig norm som kan villkora giltigheten av en reducerad skattesats, utan är en tolkningsprincip som ska tillämpas parallellt med principen om att sådana reducerade skattesatser ska tolkas restriktivt (se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 juli 2012, Deutsche Bank, C‑44/11, EU:C:2012:484, punkt 45).

(se punkterna 26, 28, 30–32 och 37 samt domslutet)