—

Lettlands regering, genom I. Kalniņš och A. Bogdanova, båda i egenskap av ombud,

—

Europeiska kommissionen, genom A. Caeiros och I. Rubene, båda i egenskap av ombud,

1

Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av Kombinerade nomenklaturen (nedan kallad KN), som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1031/2008 av den 19 september 2008 (EUT L 291, 2008, s. 1) och kommissionens förordning (EG) nr 948/2009 av den 30 september 2009 (EUT L 287, 2009, s. 1), särskilt HS-nummer 2711 i denna bilaga, samt artikel 218.1 d i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, 1993, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 10, s. 1).

2

Denna begäran har framställts i ett mål mellan Valsts ieņēmumu dienests (skattemyndigheten, Lettland) och SIA ”Latvijas propāna gāze” angående den tull som ska betalas på grund av import av gasol (Liquefied Petroleum Gas, LPG) från Ryssland till Lettland.

3

Det framgår av de handlingar som ingetts till domstolen att de versioner av KN som är tillämpliga på omständigheterna i det nationella målet är de som gäller åren 2008 och 2009. De återfinns i förordning nr 1031/2008 respektive nr 948/2009. De bestämmelser i KN som är tillämpliga i det nationella målet är dock oförändrade i de olika versionerna.

4

Del 1 i KN, med ”Inledande bestämmelser”, innehåller ett avsnitt 1 med ”Allmänna bestämmelser”. Avdelning A i detta avsnitt har rubriken ”Allmänna bestämmelser för tolkning av Kombinerade nomenklaturen”. I denna avdelning föreskrivs följande:

”Vid klassificering av varor enligt [KN] ska följande gälla:

…

5

I del två av KN, som innehåller ”Tulltaxan”, finns avdelning V med rubriken ”Mineraliska produkter” som bland annat innehåller kapitel 27 i KN med rubriken ”Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter av dessa; bituminösa ämnen; mineralvaxer”.

6

HS-nummer 2711 i detta kapitel har följande lydelse och struktur:

7

I artikel 62.2 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 1992, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4) föreskrivs följande:

”[Tulldeklarationen] skall åtföljas av alla dokument som krävs för tillämpningen av de bestämmelser som gäller för det tullförfarande för vilket varorna är deklarerade.”

8

Artikel 218.1 i förordning nr 2454/93 har följande lydelse:

”Följande dokument skall bifogas tulldeklarationen för övergång till fri omsättning:

…

9

Det framgår av de handlingar som getts in till EU-domstolen att Latvijas propāna gāze klassificerat den gasol som bolaget importerade från Ryssland till Lettland under perioden från den 20 mars 2009 till den 15 januari 2010 enligt undernummer 2711 19 00 i tulltaxan och därefter tillämpat en importtull på denna gasol på 0 procent av varans tullvärde. Skattemyndigheten, som grundade sig på uppgifter som fanns i bolagets handlingar, bedömde emellertid att de dominerande ämnena i denna gasol var propan och butan, med en övervikt av propan, och klassificerade gasolen enligt undernummer 2711 12 97 i tulltaxan.

10

Såsom den hänskjutande domstolen har angett innehåller den gasol som är aktuell i det nationella målet metan, etan, eten, propan, propen, butan och buten. I kvalitetsintyget för denna gasol (nedan kallat kvalitetsintyget), som utfärdats av tillverkaren, nämligen AAS ”Gazprom”, med säte i Orenburg (Ryssland), anges emellertid inte de enskilda procentandelarna, i volymvikt, av vart och ett av dessa ämnen utan endast summan av metan, etan och eten (0,32 procent av volymvikten av gasolen), summan av propan och propen (58,32 procent) och summan av butan och buten (högst 39,99 procent).

11

Den hänskjutande domstolen har påpekat att Rigas tekniska universitet (Lettland) har lämnat in ett yttrande i det nationella målet. Enligt yttrandet är det inte möjligt att, med ledning av kvalitetsintyget, fastställa att enbart ett av de ämnen som ingår i den gasol som är aktuell i det nationella målet ensamt ger gasolen dess huvudsakliga karaktär som energikälla, nämligen dess värmevärde och dess övertryck. Enligt detta yttrande får gasolen sitt övertryck av propanet och propenet, meden värmevärdet avgörs av alla beståndsdelarna tillsammans.

12

Skattemyndigheten anser att den gasol som är aktuell i det nationella målet, i enlighet med regel 2 b, regel 3 b och regel 6 i de allmänna bestämmelserna för tolkning av KN, ska klassificeras efter det ämne som ger gasolen dess huvudsakliga karaktär.

13

Skattemyndigheten menar att det ämne som ger varan dess huvudsakliga karaktär, under omständigheterna i det nationella målet, är den vars procentandel, i volymvikt av varan, är högst. Skattemyndigheten påpekade först att den gasol som är aktuell i det nationella målet enligt kvalitetsintyget motsvarar en gas som förtätats till vätska av typen CΠБT (SPBT) och att gaser som förtätats till vätska vars huvudsakliga beståndsdelar är propan och butan, enligt den nationella ryska standarden ΓOCT 20448-90 (GOST 20448-90), kan kvalificeras som gaser som förtätats till vätska av typen CΠБT (SPBT). Myndigheten gjorde därefter bedömningen att dessa två ämnen gav gasolen dess huvudsakliga karaktär, utan att de övriga beståndsdelarna, det vill säga metan, etan, eten, propen och buten, kunde påverka denna huvudsakliga karaktär.

14

Latvijas propāna gāze överklagade skattemyndighetens beslut till Administratīvā apgabaltiesa (Regionala förvaltningsdomstolen, Lettland).

15

I sin dom av den 10 april 2014 hänvisade den domstolen först till EU-domstolens praxis enligt vilken det för att kunna klassificera en vara enligt tulltaxan är nödvändigt att fastställa vilken av varans beståndsdelar som ger den dess huvudsakliga karaktär, vilket kan ske genom en bedömning av huruvida varan behåller sina karaktäristiska egenskaper om en eller flera av dess beståndsdelar avlägsnas. Den faktor som bestämmer den huvudsakliga karaktären kan, alltefter varuslaget, framgå av exempelvis materialets eller beståndsdelens beskaffenhet, volym, kvantitet, vikt eller värde eller av betydelsen av ett material som ingår i en vara i förhållande till varans användning (dom av den 18 juni 2009, Kloosterboer Services, C‑173/08, EU:C:2009:382, punkterna 31 och 32).

16

Administratīvā apgabaltiesa (Regionala förvaltningsdomstolen) tillämpade sedan dessa överväganden i det nationella målet och konstaterade att skattemyndigheten inte hade bevisat vad som var den huvudsakliga karaktären för den gasol som är aktuell i det nationella målet och inte heller hade visat att propanet eller butanet skulle anses vara det ämne som gav gasolen en sådan karaktär. Den domstolen framhöll först att procentandelen av det propan eller butan som ingick i sammansättningen av denna gasol inte angavs separat i kvalitetsintyget och hänvisade sedan till yttrandet från Rigas tekniska universitet enligt vilket det inte var möjligt att fastställa att ett av de ämnen som bildade denna gasol ensamt kunde ge den sin huvudsakliga karaktär. Den domstolen påpekade slutligen att det vid en granskning av de kvalitetsintyg som lagts fram av Latvijas propāna gāze angående gasol som förvärvats vid ett annat tillfälle i Litauen framgick att andelen propen i vissa fall kunde vara högre än andelen propan i sammansättningen av gasol.

17

Såsom den hänskjutande domstolen, till vilken skattemyndigheten överklagade, har påpekat framgår det av omständigheterna i det nationella målet att, även om man antar att propanet volymmässigt utgör det dominerande ämnet i den gasol som är aktuell i det nationella målet, är det de olika ämnena som bildar denna gasol som tillsammans ger gasolen dess värmevärde i egenskap av energikälla. Den domstolen är således tveksam till om den lettiska skattemyndighetens argument, att det ämne som finns i störst procentandel ger gasolen dess huvudsakliga karaktär, är godtagbart och har tillagt att, om sådana argument inte kan godtas, ska gasol vars sammansättning domineras av propan och butan alltid klassificeras enligt undernummer 2711 19 00 i tulltaxan, för vilken importtullsatsen är 0 procent av tullvärdet.

18

Enligt den hänskjutande domstolen följer det dessutom av artikel 218.1 d i förordning nr 2454/93 att en person som vill importera gasol och klassificera den enligt ett tulltaxenummer med en förmånlig tullsats vid importen ska lägga fram bevis inför de berörda tullmyndigheterna som skingrar varje tvivel om att denna klassificering är välgrundad. Den domstolen har i detta fall framhållit att det är viktigt att fastställa om denna bestämmelse förutsätter en skyldighet, för en importör av gasol, såsom den som är aktuell i det nationella målet, att precist ange procentandelen av det ämne som är dominerande i sammansättningen av denna gasol.

19

Den hänskjutande domstolen konstaterar slutligen att det inte längre är möjligt att ta prover av den gasol som är aktuell i det nationella målet och följaktligen att analysera denna gasol i den lettiska skattemyndighetens tullaboratorium för att fastställa dess sammansättning. Det är därför, i syfte att korrekt fastställa vilket tulltaxenummer som är tillämpligt, nödvändigt att beakta de faktiska förhållanden som redan fastställts i det nationella målet.

20

Mot bakgrund av ovanstående har Augstākā tiesa, Administratīvo lietu departaments (Högsta domstolen, avdelningen för förvaltningsmål, Lettland) beslutat att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfrågor till EU-domstolen:

21

Den första frågan bör besvaras först, sedan den tredje och slutligen den andra frågan.

22

Den hänskjutande domstolen har ställt sin första fråga för att få klarhet i huruvida reglerna 2 b och 3 b i de allmänna bestämmelserna för tolkning av KN ska tolkas så, att det, om samtliga beståndsdelar i en gasol tillsammans ger denna sin huvudsakliga karaktär och det inte är möjligt att isolera den av beståndsdelarna som ensam ger gasolen dess huvudsakliga karaktär, ska förutsättas att det ämne som ger denna gasol dess huvudsakliga karaktär i den mening som avses i ovannämnda regel 3 b är det ämne vars procentandel volymmässigt är högst i gasolen?

23

Enligt regel 3 b i de allmänna bestämmelserna för tolkning av KN gäller att ”[b]landningar, varor som består av olika material eller är sammansatta av olika beståndsdelar ... ska såvitt möjligt klassificeras som om de bestod av det material eller den beståndsdel som ger blandningen, varan eller satsen dess huvudsakliga karaktär”.

24

I detta fall har den hänskjutande domstolen angett att den gasol som är aktuell i det nationella målet innehåller metan, etan, eten, propan, propen, butan och buten. Enligt yttrandet från Rigas tekniska universitet, som den hänskjutande domstolen har hänvisat till i sin begäran om förhandsavgörande, är det inte möjligt att fastställa att ett av dessa ämnen ensamt ger denna vara sin huvudsakliga karaktär, nämligen dess värmevärde eller övertryck. Det framgår tvärtom av detta yttrande att samtliga beståndsdelar av gasblandningen tillsammans ger varan dess värmevärde och inte en ensam beståndsdel.

25

I den mån som detta vetenskapliga yttrande kan beaktas, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att bedöma, kan det fastställas att det inte är möjligt att enligt regel 3 b i de allmänna bestämmelserna för tolkning av KN avgöra vilket ämne i gasolen som ger blandningen dess fysikalisk-kemiska egenskaper, närmare bestämt dess värmevärde.

26

Det framgår i vilket fall som helst av beslutet om förhandsavgörande att det inte är möjligt att fastställa den exakta kvantiteten av varje beståndsdel i den aktuella gasolen, eftersom procentandelarna av de gaser som ingår i gasolen i varans kvalitetsintyg anges per gasgrupp, där den första gruppen består av metan, etan och eten, den andra av propan och propen och den tredje av butan och buten.

27

Enligt bevisning som beskrivits av den hänskjutande domstolen angående förvärv av gasol med ett annat ursprung verkar det dessutom vara så att i den grupp som består av propan och propen, kan andelen propen vara högre än andelen propan. Även om den mest framträdande gasgruppen är den som består av propan och propen kan det därför inte förutsättas att propan ska anses vara den beståndsdel som dominerar blandningen.

28

De allmänna bestämmelserna för tolkning av KN innehåller en regel 3 c, som är tillämplig i de fall då det inte är möjligt att klassificera den berörda varan med ledning av regel 3 a eller 3 b i dessa bestämmelser. Enligt regel 3 c ska varan klassificeras enligt det HS-nummer som står sist av de HS-nummer som skäligen kan komma ifråga.

29

Det är således inte nödvändigt att ta till en presumtion för att avgöra vilket ämne som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär.

30

Mot denna bakgrund ska den första frågan besvaras så, att regel 2 b och regel 3 b i de allmänna bestämmelserna för tolkning av KN ska tolkas så att, när samtliga beståndsdelar i en gasblandning, såsom den gasol som är aktuell i det nationella målet, ger blandningen dess huvudsakliga karaktär, så att det inte är möjligt att avgöra vilken beståndsdel som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär och det, i vilket fall som helst, inte är möjligt att fastställa de exakta kvantiteterna av varje beståndsdel i den aktuella gasolen, ska en presumtion, enligt vilken det ämne som ger varan dess huvudsakliga karaktär i den mening som avses i regel 3 b i dessa allmänna bestämmelser är det ämne som ingår med högst procentandel i blandningen, inte användas.

31

Den hänskjutande domstolen vill genom sin tredje fråga få klarhet i huruvida KN, när tulldeklaranten inte har angett den exakta procentandelen av det ämne som är den huvudsakliga beståndsdelen i en gasolblandning, såsom den som är aktuell i det nationella målet, som till 0,32 procent består av metan, etan och eten, till 58,32 procent av propan och propen och till högst 39,99 procent av butan och buten, ska tolkas så, att denna gasolblandning ska klassificeras enligt undernummer 2711 19 00 som ”Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten, Förtätade till vätska, Andra” eller enligt undernummer 2711 12 97 som ”Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten, Förtätade till vätska, Propan, Annan, Annan”.

32

Det framgår av EU-domstolens fasta rättspraxis att det avgörande kriteriet för tullklassificering av varor, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, i allmänhet ska vara varornas objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i texten till numret i KN och i anmärkningar till avdelningar och kapitel (dom av den 1 juli 1982, Wünsche, 145/81, EU:C:1982:254, punkt 12, dom av den 20 november 1997, Wiener SI, C‑338/95, EU:C:1997:552, punkt 10, dom av den 15 september 2005, Intermodal Transports, C‑495/03, EU:C:2005:552, punkt 47, dom av den 20 november 2008, Heuschen & Schrouff Oriëntal Foods Trading, C‑375/07, EU:C:2008:645, punkt 43, och dom av den 10 december 2015, TSI, C‑183/15, EU:C:2015:808, punkt 24).

33

Dessa objektiva kännetecken och egenskaper måste kunna kontrolleras vid tulldeklareringen (dom av den 12 december 1996, Foods Import, C‑38/95, EU:C:1996:488, punkt 17, dom av den 27 september 2007, Medion och Canon Deutschland, C‑208/06 och C‑209/06, EU:C:2007:553, punkt 36, och dom av den 23 april 2015, ALKA, C‑635/13, EU:C:2015:268, punkt 37).

34

Undernummer 2711 12 i KN avser propan. Det framgår dock av svaret på den första frågan att även om propan skulle vara den gas som med högst procentandel ingår i en sådan gasolblandning som beskrivits av den hänskjutande domstolen, kan det inte presumeras att det är denna gas som ger gasolblandningen dess huvudsakliga karaktär.

35

Detsamma gäller de övriga gaser som ingår som beståndsdelar i denna gasol, vilket innebär att denna inte heller kan klassificeras enligt undernummer 2711 13 (”Butan”) eller 2711 14 00 (”Eten, propen, buten och butadien”).

36

Eftersom det inte är möjligt att med ledning av regel 3 b i de allmänna bestämmelserna för tolkning av KN klassificera en gasblandning, som den gasolblandning som beskrivits av den nationella domstolen, ska regel 3 c i dessa bestämmelser tillämpas. Enligt regel 3 c, vars innehåll återges i punkt 28 ovan, ska varan klassificeras enligt det HS-nummer som står sist av de HS-nummer som skäligen kan komma ifråga, vilket i detta fall, såsom kommissionen föreslagit, innebär undernummer 2711 19 00 i KN, som ”annan gas än petroleumgas som förtätats till vätska”.

37

Den tredje frågan ska således besvaras enligt följande: KN ska tolkas så, att en gasolblandning, såsom den som är aktuell i det nationella målet, som till 0,32 procent består av metan, etan och eten, till 58,32 procent av propan och propen och till högst 39,99 procent av butan och buten, och för vilken det inte är möjligt att avgöra vilket av dessa ingående ämnen som ger gasolen dess huvudsakliga karaktär, ska omfattas av undernummer 2711 19 00, som ”Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten, Förtätade till vätska, Andra”.

38

Den hänskjutande domstolen vill genom sin andra fråga få klarhet i huruvida artikel 218.1 d i förordning nr 2454/93 ska tolkas så, att den medför en skyldighet för den som deklarerar gasol, såsom den som är aktuell i det nationella målet, att ange den exakta procentandelen av det ämne som denna gasol huvudsakligen består av.

39

Såsom framgår av svaret på den första frågan är det inte möjligt att i det fall en gasolblandning, såsom den gasolblandning som är aktuell i det nationella målet, består av flera ämnen, presumera att det ämne som förekommer med högst procentandel är det ämne som ger denna gasol dess huvudsakliga karaktär.

40

Att det inte har angetts några exakta procentandelarna av de ämnen som ingår i en gasolblandning, såsom den gasolblandning som är aktuell i det nationella målet, utgör heller, såsom framgår av svaret på den tredje frågan och som kommissionen har anfört, inget hinder för att tillämpa bestämmelserna i tulltaxan.

41

Den andra frågan ska därför besvaras så, att artikel 218.1 d i förordning nr 2454/93 ska tolkas så, att den inte medför någon skyldighet för den som deklarerar gasol, såsom den som är aktuell i det nationella målet, att ange den exakta procentandelen av det ämne som denna gasol huvudsakligen består av.

42

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (sjunde avdelningen) följande: