Mål C‑5/15

AK

mot

Achmea Schadeverzekeringen NV

och

Stichting Achmea Rechtsbijstand

(begäran om förhandsavgörande från Gerechtshof Amsterdam)

”Begäran om förhandsavgörande – Rättsskyddsförsäkring – Direktiv 87/344/EEG – Artikel 4.1 – Försäkringstagarens fria val av advokat – Undersökningar eller förhandlingar – Begrepp – Klagomål mot en vägran att godkänna vård”

Sammanfattning – Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 7 april 2016

Fri rörlighet för personer – Etableringsfrihet – Rättsskyddsförsäkring – Direktiv 87/344 – Försäkringstagarens rätt att fritt välja rättslig företrädare – Administrativt förfarande – Begrepp – Klagomålsförfarande vid ett offentligt organ som meddelar ett beslut som det kan väckas talan mot vid domstol – Omfattas

(Rådets direktiv 87/344, artikel 4.1 a)

Artikel 4.1 a rådets direktiv 87/344/EEG av den 22 juni 1987 om samordning av lagar och andra författningar angående rättsskyddsförsäkring ska tolkas så, att begreppet undersökningar i denna bestämmelse omfattar omprövningsförfarandet vid ett offentligt organ, under vilket det offentliga organet meddelar ett beslut som det kan väckas talan mot vid domstol.

En tolkning av nämnda begrepp som innebär att räckvidden av detta begrepp begränsas till förvaltningsrättsliga domstolsförfaranden, det vill säga sådana som äger rum vid en domstol i egentlig mening, som syftar till att kontrollera lagligheten av det angripna beslutet och som slutligt fastställer den berördes rättsliga situation, skulle frånta begreppet ”undersökningar”, som uttryckligen använts av Europeiska unionens lagstiftare, dess betydelse.

Det mål som eftersträvas med direktiv 87/344, och särskilt dess artikel 4 angående det fria valet av advokat eller annan företrädare, är att i vid omfattning skydda de försäkrades intressen. Den omständigheten att rätten att välja advokat eller annan företrädare getts allmän tillämplighet och tvingande karaktär utgör hinder för en snäv tolkning av artikel 4.1 a i direktivet.

För det fall den försäkrades rättigheter påverkas av såväl detta organs inledande beslut som beslutet efter begäran om omprövning, eftersom prövningen i sak görs under denna administrativa fas och denna prövning utgör beslutsunderlag i det efterföljande förvaltningsrättsliga domstolsförfarandet, har den försäkrade behov av rättsligt skydd under ett förfarande som utgör ett nödvändigt förstadium till väckande av talan vid förvaltningsdomstol.

En vid tolkning av rätten att fritt välja advokat eller annan företrädare skulle inte omvandla alla rättsskyddsförsäkringar till försäkringar som grundar sig på principen om kostnadstäckning, i den mening som avses i artikel 3.2 c i direktiv 87/344, eftersom de åtgärder som föreskrivs i artikel 3.2 a och b i direktiv 87/344 behåller sitt tillämpningsområde även när en självständig rätt för en rättsskyddsförsäkrad att fritt välja ombud härleds ur artikel 4.1 a i direktivet.

När det gäller de eventuella ekonomiska återverkningarna på systemen för rättsskyddsförsäkringar erinrar domstolen om att sådana återverkningar inte kan leda till en snäv tolkning av artikel 4.1 a i direktiv 87/344. Direktiv 87/344 syftar nämligen inte till en fullständig harmonisering av de bestämmelser som är tillämpliga på avtal om rättsskyddsförsäkringar. På unionsrättens nuvarande stadium står det fortfarande medlemsstaterna fritt att avgöra vilken ordning som ska tillämpas på sådana avtal, förutsatt att de principer som föreskrivs i detta direktiv inte förlorar sitt innehåll. Utövandet av försäkringstagarens rätt att fritt välja sitt ombud utesluter således inte att försäkringsgivarnas kostnader i vissa fall kan begränsas.

(se punkterna 18 och 21–26 samt domslutet)