Mål C‑4/15

Staatssecretaris van Financiën

mot

Argos Supply Trading BV

(begäran om förhandsavgörande från Hoge Raad der Nederlanden)

”Begäran om förhandsavgörande — Tullunion — Gemensamma tulltaxan — Tullförfaranden med ekonomisk verkan — Passiv förädling — Förordning (EEG) nr 2913/92 — Artikel 148 c — Beviljande av tillstånd — Ekonomiska villkor — Allvarlig skada mot väsentliga intressen hos gemenskapens förädlare föreligger inte — Begreppet gemenskapens förädlare”

Sammanfattning – Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 21 juli 2016

  1. Begäran om förhandsavgörande – Domstolens behörighet – Gränser – Vid förhandlingen i domstolen läggs de faktiska omständigheterna fram på ett annat sätt än vad som beskrivits av den hänskjutande domstolen – Skyldighet för domstolen att utgå från de faktiska omständigheter som framgår av beslutet om hänskjutande

    (Artikel 267 FEUF; domstolens stadga, artikel 23)

  2. Fri rörlighet för varor – Handel med tredjeland – Förfarande för passiv förädling – Tillämpningsområde – Förädlingsprocesser som skett på öppet hav – Omfattas

    (Rådets förordning nr 2913/92, artikel 145)

  3. Fri rörlighet för varor – Handel med tredjeland – Förfarande för passiv förädling – Villkor för godkännande – Väsentliga intressen hos gemenskapens förädlare äventyras inte – Begrepp – Gemenskapens tillverkare av liknande varor som framställts av råvaror eller halvfabrikat av icke-gemenskapsvaror som är avsedda att vid förädlingsförförandet blandas med temporärt exporterade varor – Omfattas

    (Rådets förordning nr 2913/92, artikel 148 c)

  1.  Se domen.

    (se punkt 29)

  2.  Med beaktande av ordalydelsen i artikel 145 i förordning nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen kan förfarandet för passiv förädling tillämpas då detta sker utanför unionens tullområde. Den omständigheten att denna verksamhet skulle ha skett på öppet hav utgör inte hinder för att tillämpa bestämmelserna i tullkodexen om detta tullförfarande med ekonomisk verkan.

    (se punkt 31)

  3.  Artikel 148 c i förordning nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen ska tolkas så, att vid en ansökan om att få tillämpa förfarandet för passiv förädling och för att bedöma om de ekonomiska villkor som gäller för detta förfarande är uppfyllda ska inte enbart väsentliga intressen hos gemenskapens tillverkare av varor som liknar den slutprodukt som följer av den ifrågavarande förädlingsprocessen beaktas, utan även väsentliga intressen hos gemenskapens tillverkare av liknande varor som framställts av råvaror eller halvfabrikat av icke-gemenskapsvaror som är avsedda att vid detta förfarande blandas med temporärt exporterade gemenskapsvaror.

    De ekonomiska villkor som gäller för att tillämpa förfarandet för passiv förädling i artikel 148 c i tullkodexen syftar nämligen till att möjliggöra för tullmyndigheterna att bedöma om passiv förädling är till gagn för unionens industri genom att säkerställa att de fördelar som en näringsidkare kan få av att tillämpa förfarandet inte leder till betydande nackdelar för andra tillverkare i unionen. Dessa ekonomiska villkor ska således tolkas så, att de möjliggör för tullmyndigheterna att fullt ut beakta sådana intressekonflikter inom unionens industri.

    Vad beträffar intressekonflikter kan det – under sådana omständigheter där den förädlingsprocess som genomförts innebär att de tillfälligt exporterade gemenskapsvarorna blandats med betydande volymer av en råvara som inte härrör från gemenskapen, och där tullsatsen på denna råvara är betydligt högre än de tullsatser som tillämpas på den förädlingsprodukt som uppkommit efter denna förädling – konstateras att tillämpningen av förfarandet med passiv förädling i detta fall även skulle kunna allvarligt skada väsentliga intressen för näringsidkare i unionen som tillverkar varor av denna råvara.

    Den omständigheten att samma förädlingsprocess sker utanför unionen skulle nämligen möjliggöra för en näringsidkare att importera den del som motsvarar samma råvara till unionen och därmed undgå att betala den tull som är tillämplig på råvaran och vars syfte just är att skydda gemenskapens tillverkare mot sådan import. I denna situation skulle tillstånd att tillämpa förfarandet för passiv förädling ge den näringsidkare som har ansökt om att tillämpa detta förfarande en ytterligare fördel, bestående i delvis befrielse från att betala den tull som är tillämplig på förädlingsprodukten. Detta skulle göra denna typ av process än fördelaktigare och samtidigt vara ofördelaktig för tillverkare i unionen.

    (se punkterna 41, 43, 44 och 49 samt domslutet)