|
8.1.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 5/2 |
Domstolens dom (femte avdelningen) av den 9 november 2017 (begäran om förhandsavgörande från Barcelona – Spanien) – María Begoña Espadas Recio mot Servicio Público de Empleo Estatal (SPEE)
(Mål C-98/15) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Direktiv 97/81/EG - Ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS - Klausul 4 - Manliga och kvinnliga arbetstagare - Likabehandling i fråga om social trygghet - Direktiv 79/7/EEG - Artikel 4 - Arbetstagare som utför vertikalt deltidsarbete - Arbetslöshetsersättning - Nationell lagstiftning enligt vilken dagar då arbete ej utförts men för vilka avgift erlagts undantas från beräkningen av förmånens varaktighet))
(2018/C 005/02)
Rättegångsspråk: spanska
Hänskjutande domstol
Juzgado de lo Social no 33 de Barcelona
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: María Begoña Espadas Recio
Motpart: Servicio Público de Empleo Estatal (SPEE)
Domslut
|
1) |
Klausul 4.1 i ramavtalet om deltidsarbete, som ingicks den 6 juni 1997 och som återfinns i bilagan till rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS är inte tillämplig på en sådan avgiftsbaserad arbetslöshetsersättning som den som är aktuell i det nationella målet. |
|
2) |
Artikel 4.1 i rådets direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet ska tolkas så, att den utgör hinder för en lagstiftning i en medlemsstat som, i fall av ”vertikalt” deltidsarbete, undantar dagar då arbete ej utförts från beräkningen av de dagar som avgifter betalats för, vilket medför en minskning av den period då arbetslöshetsersättningen utbetalas, när det konstaterats att flertalet ”vertikalt” deltidsarbetande arbetstagare är kvinnor som missgynnas av sådana nationella bestämmelser. |