16.2.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 56/27

Talan väckt den 24 december 2014 – Gascogne Sack Deutschland och Gascogne mot kommissionen

(Mål T-843/14)

(2015/C 056/38)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Gascogne Sack Deutschland GmbH (Wieda, Tyskland) och Gascogne (Saint-Paul-les-Dax, Frankrike) (ombud: advokaterna F. Puel och E. Durand)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—

fastställa att Europeiska unionen har ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar för förfarandet vid tribunalen som inte uppfyllde kraven på domstolsprövning inom skälig tid,

och följaktligen,

—

ska förplikta Europeiska unionen att utge vederbörlig och fullständig ersättning för den materiella och immateriella skada som sökandena har lidit på grund av unionens olagliga agerande, vilken motsvarar följande belopp, jämte kompensations- och dröjsmålsränta enligt den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar vid större refinansieringstransaktioner, ökad med två procentenheter, beräknad från och med den dag då ansökan inlämnades:

—

1 1 93  467 euro för de förluster som orsakats av betalningarna av ytterligare lagstadgad ränta som beräknats på sanktionsavgiftens nominella värde, under längre tid än vad som är skäligt,

—

1 87  571 euro för de förluster som har orsaktas av ytterligare betalningar för bankgarantin, under längre tid än vad som är skäligt,

—

2 0 00  000 euro för förlorad vinst och/eller förluster på grund av ”olägenhet av ovisshet”, och

—

5 00  000 euro för immateriell skada,

—

och i andra hand, om det fastställs att en ny uppskattning måste göras av skadebeloppet, att tribunalen ska förordna om att inhämta ett sakkunnigutlåtande i enlighet med artiklarna 65 d, 66.1 och 70 i tribunalens rättegångsregler, och

—

i vart fall förplikta Europeiska unionen att ersätta rättegångskostnaderna i det aktuella målet.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena en enda grund som avser ett åsidosättande av artikel 47 andra stycket i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, på grund av den orimliga tidsåtgången för målet vid tribunalen, och därmed ett åsidosättande av sökandenas grundläggande rättighet att kräva att få sin sak prövad i domstol inom rimlig tid.