9.2.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 46/59

Talan väckt den 12 december 2014 – Italien mot kommissionen

(Mål T-809/14)

(2015/C 046/77)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Republiken Italien (ombud: P. Gentili, avvocato dello Stato, och G. Palmieri)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara skrivelsen av den 2 oktober 2014 HR.A2 från generaldirektören för personalavdelningen vid Europeiska kommissionen till generaldirektören för Europeiska unionen vid Republiken Italiens utrikesministerium, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Denna talan rör ovannämnda skrivelse, vilken utfärdats efter offentliggörandet av meddelandet om en ledig tjänst som direktör för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ (Luxemburg) (COM/2014/10356). Talan har väckts mot detta meddelande i mål T-636/14. Målet rör den påstådda skillnaden mellan meddelandet och formuläret på webbplatsen, genom vilket ansökningar kan inges och vilket endast är tillgängligt på franska, engelska och tyska.

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

Första grunden: Åsidosättande av artiklarna 18 och 24.4 FEUF, artikel 22 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 1 och 2 i förordning nr 1 om vilka språk som ska användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen samt artikel 1d.1 och 1d.6 i tjänsteföreskrifterna. Det framgår nämligen av detta meddelande – och dess hänvisning till kommissionens webbplats, där denna bindande precisering görs – att sökandena måste inge sitt curriculum vitae och sitt personliga brev på engelska, franska eller tyska istället för på något annat av unionens språk. Sökanden gör gällande att kommissionen, för att avhjälpa dessa brister, borde ha ändrat webbplatsen och förlängt ansökningsfristen.

Andra grunden: Åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar och principen om lojalt samarbete (artikel 4.3 FEU). Kommissionen försäkrade nämligen, formellt och vid flera tillfällen under förfarandet för antagande av meddelandet, den italienska regeringen att nämnda språkliga diskriminering skulle undanröjas, men när kommissionen avfattade meddelandet och förberedde reglerna för den webbplats som enligt meddelandet skulle användas för ingivande av ansökningar agerade den i strid med sin egen försäkran.

3.	Tredje grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten. Den aktuella rättsakten borde nämligen ha antagits av kommissionens ordförande eller ansvarig kommissionsledamot och inte av generaldirektören för personalavdelningen.