—

ogiltigförklara beslutet och

—

förplikta kommissionen att ersätta sökandens rättegångskostnader.

1.

Första grunden: Kommissionen överskred sina maktbefogenheter enligt artikel 41 i förordning nr 1083/2006 (1) och åsidosatte principerna om rättssäkerhet och proportionalitet genom att tillerkänna ett ännu icke godkänt förslag till direktiv, nämligen förslaget till direktivet om indirekt förändrad markanvändning (ILUC) (2), bindande verkan. Sökanden gör gällande att avslaget egentligen inte hade sin grund i att projektet saknade en hög innovationsnivå som en första generationens tillverkningsanläggning för biobränsle från matgrödor, utan berodde på att projektet var inkompatibelt med ovannämnda förslag till direktiv, vilket främjar andra generationens biobränsle som tillverkas från andra grödor än matgrödor. Kommissionen avslog således ansökan om Europeiska regionala utvecklingsfonden med stöd av framtida lagstiftning.

2.

Andra grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten och en uppenbart oriktig bedömning i den mån förslaget till direktiv om indirekt förändrad markanvändning (ILUC) ansågs undergräva den föreslagna anläggningens livsduglighet. Sökanden har anfört att kommissionen felaktigt bedömde att anläggningens långsiktiga ekonomiska livsduglighet kunde ifrågasättas från och med år 2020 på grund av spekulationer om att endast biobränslen som framställs från andra grödor än matgrödor kommer att erhålla ekonomiskt bistånd efter år 2020.

3.

Tredje grunden: Rättegångsmissbruk och åsidosättande av proportionalitetprincipen i den mån kommissionen nekade anslag från Europeiska regionala utvecklingsfonden med åberopande av inkonsekventa och fiktiva grunder.

4.

Fjärde grunden: Åsidosättande av artikel 41 i förordning nr. 1083/2006 i den mån kommissionen i sin bedömning gick utöver de kriterier som fastställts i det förevarande operativprogrammet och därmed fastslog att enbart lösningar som påvisar högsta tekniska kunnande i dagsläget (state of the art) samt ”de mest innovativa och nyaste lösningarna” skulle understödjas. Operativprogrammet hänvisar emellertid endast till ”nya och moderna lösningar” vilket borde tolkas mot bakgrund av det aktuella industriella och kommersiella utvecklingsläget i Polen och det allmängiltiga målet att främja utvecklingen i den ifrågavarande regionen.

5.

Femte grunden: Åsidosättande av artikel 41 i förordning nr. 1083/2006, god förvaltningssed och motiveringsskyldigheten.

6.

Sjätte grunden: Rättegångsmissbruk, åsidosättande av principen om rimlig tidsutdräkt samt god förvaltningssed och åsidosättande av artikel 41 I förordning nr. 1083/2006, när en tremånadersfrist fastställdes för beslutsfattandet avseende de större projekten. Sökanden gör gällande att kommissionen kontinuerligt insisterade på att Polen skulle dra tillbaka sin ansökan och upprepade samma frågor eller ställde nya icke-relevanta frågor vilket drog ut på förfarandet under över ett och ett halvt år, vilket i sin tur ledde till att chanserna för projektet att antas sänktes.