|
30.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 202/27 |
Överklagande ingett den 15 april 2014 av Europeiska läkemedelsmyndigheten av den dom som personaldomstolen meddelade den 5 februari 2014 i mål F-29/13, Drakeford mot EMA
(Mål T-231/14 P)
2014/C 202/34
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) (ombud: T. Jabłoński och N. Rampal Olmedo, biträdda av advokaterna D. Waelbroeck et A. Duron)
Övrig part i målet: David Drakeford (Dublin, Irland)
Yrkanden
Klaganden yrkar att tribunalen ska
|
— |
upphäva den dom som meddelades av personaldomstolen i mål F-29/13, i den del personaldomstolen ogiltigförklarade EMA:s beslut att inte förnya David Drakefords anställningsavtal, |
|
— |
bifalla de yrkanden som EMA framställt vid personaldomstolen, det vill säga att talan ska ogillas i sin helhet, och |
|
— |
förplikta David Drakeford att ersätta rättegångskostnaderna vid personaldomstolen och tribunalen. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden tre grunder.
|
1. |
Den första grunden: Personaldomstolen tolkade artikel 8 första stycket i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen på ett felaktigt sätt, då personaldomstolen ansåg att begreppet ”[o]m avtalen därefter förnyas” ska omfatta alla åtgärder genom vilka en visstidsanställd, i den mening som avses i artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen, föranleds, då visstidsanställningsavtalet upphör att gälla, att fortsätta, i denna egenskap, sitt anställningsförhållande med sin arbetsgivare, även om denna förnyelse åtföljs av en befordran eller utökade arbetsuppgifter. |
|
2. |
Den andra grunden: Personaldomstolen gjorde en felaktig rättstillämpning då den uttalade ett undantag från tolkningen av artikel 8 första stycket i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen. |
|
3. |
Den tredje grunden: Personaldomstolen gjorde en felaktig rättstillämpning då den använde sig av sin obegränsade behörighet. |