28.4.2014

Europeiska unionens officiella tidning

C 129/25

Talan väckt den 27 januari 2014 – Stührk Delikatessen Import mot kommissionen

(Mål T-58/14)

2014/C 129/32

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Stührk Delikatessen Import GmbH & Co. KG (Marne, Tyskland) (ombud: advokaten J. Sparr)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut i ärende AT. 39633 – räkor – K(2013)8286 slutlig av den 27 november 2013, meddelat sökanden den 29 november 2013, i de delar som avser sökanden,

—	i andra hand, helt upphäva de böter som påförts sökanden,

—	i tredje hand, sätta ned de böter som påförts sökanden till ett belopp som inte överstiger 188 300 euro, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden bl.a. följande grunder.

—

Kommissionen har felaktigt antagit att sökanden har deltagit i en stor kartell, som omfattade Nederländerna, Belgien, Frankrike och Tyskland, trots att sökanden endast har beaktat prisramen hos en enda återförsäljare i Nordtyskland, som två företag med betydande marknadsandelar har fastställt, och därför endast har deltagit i ett geografiskt och materiellt sett snävt begränsat konkurrensbegränsande avtal.

—	Sökanden har påpekat att företaget inte deltog i eller kände till andra deltagares pris- och volymavtal samt kunduppdelningsavtal för marknaderna i Nederländerna, Belgien och Frankrike.

—

Sökanden gör gällande att kommissionen dels inte har beaktat och dels har tillämpat de omständigheter som fastslagits i strid med deras datering och innehåll. Sökanden har härvidlag gjort gällande att kommissionen inte har beaktat ett stort antal förmildrade omständigheter när den fastställde bötesbeloppet.

—	Sökanden anser vidare att kommissionens riktlinjer för beräkning av böter och deras tillämpning är rättstridig och åsidosätter principen om förutsägbarhet samt den ram som unionslagstiftaren har föreskrivit för böter.

—

I andra hand har sökanden hävdat att kommissionen i betydandee utsträckning har avvikit från riktlinjerna för beräkning av böter. Kommissionen har bland annat inte beaktat att riktlinjerna även är bindande för kommissionen och har därmed överskridit det utrymme för eget skön som kommissionen förfogar över. Vidare har kommissionen i förevarande fall fastställt deltagarnas böter godtyckligt och gett huvudaktörer och deras medhjälpare större nedsättningar av bötesbeloppet än sökanden trots att det var kommissionen själv som fastställde överträdelsernas allvarlighetsgrad.