Mål T‑463/14

Österreichische Post AG

mot

Europeiska kommissionen

”Direktiv 2004/17/EG — Förfaranden vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster — Genomförandebeslut om undantag av vissa tjänster inom postsektorn i Österrike från tillämpningen av direktiv 2004/17 — Artikel 30 i direktiv 2004/17 — Motiveringsskyldighet — Uppenbart oriktig bedömning”

Sammanfattning – Tribunalens dom (femte avdelningen) av den 27 april 2016

  1. Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Räckvidd – Beslut av kommissionen genom vilket vissa tjänster inom postsektorn i en medlemsstat undantas från tillämpningen av direktiv 2004/17

    (Artikel 296 andra stycket FEUF; Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17, artikel 30; kommissionens beslut 2014/184)

  2. Tillnärmning av lagstiftning – Förfaranden vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster – Direktiv 2004/17 – Tillämpningsområde – Avtal som avser utförande av en verksamhet som inte är direkt konkurrensutsatt i den berörda medlemsstaten – Omfattas inte – Fastställande av graden av konkurrens – Kriterier

    (Artiklarna 47 andra stycket, 55 och 95 EG; artiklarna 101 och 102 FEUF; rådets förordning nr 139/2004; Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17, skälen 2, 3, 9 och 40 och artikel 30; kommissionens beslut 2005/15, skäl 2, och 2014/184, skäl 8)

  3. Tillnärmning av lagstiftning – Förfaranden vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster – Direktiv 2004/17 – Tillämpningsområde – Avtal som avser utförande av en verksamhet som inte är direkt konkurrensutsatt i den berörda medlemsstaten – Omfattas inte – Avgränsning av den relevanta marknaden – Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövning – Gränser

    (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17, artikel 30.1)

  4. Tillnärmning av lagstiftning – Förfaranden vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster – Direktiv 2004/17 – Tillämpningsområde – Avtal som avser utförande av en verksamhet som inte är direkt konkurrensutsatt i den berörda medlemsstaten – Omfattas inte – Bevisbörda – Kommissionens skyldighet att utföra studier, utvärderingar och konsekvensbedömningar avseende avgränsningen av den aktuella marknaden – Föreligger inte

    (Rådets förordningar nr 1/2003 och nr 139/2004; Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17, artikel 30)

  5. Talan om ogiltigförklaring – Unionsdomstolens behörighet – Motivering till en institutions beslut ersätts – Otillåtet

    (Artiklarna 263 och 264 FEUF)

  6. Domstolsförfarande – Åtgärder för processledning – Åtgärder för bevisupptagning – Unionsdomstolens utrymme för skönsmässig bedömning – Räckvidd

    (Tribunalens rättegångsregler (2015), artikel 92.1)

  7. Tillnärmning av lagstiftning – Förfaranden vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster – Direktiv 2004/17 – Tillämpningsområde – Avtal som avser utförande av en verksamhet som inte är direkt konkurrensutsatt i den berörda medlemsstaten – Omfattas inte – Kommissionens beslut att inte undanta vissa posttjänster i en medlemsstat från tillämpningen av direktivet och inte anse post och elektronisk distribution som utbytbara – Tillåtet

    (Artikel 14 FEUF; Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67, 2004/17, artikel 30 och direktiv 2008/6, skäl 3; rådets direktiv 2010/45, skäl 8; kommissionens beslut 2014/184)

  8. Tillnärmning av lagstiftning – Förfaranden vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster – Direktiv 2004/17 – Tillämpningsområde – Avtal som avser utförande av en verksamhet som inte är direkt konkurrensutsatt i den berörda medlemsstaten – Omfattas inte – Avgränsning av den relevanta marknaden – Kriterier

    (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17, artikel 30; kommissionens beslut 2005/15, bilaga I, avsnitt 3)

  9. Talan om ogiltigförklaring – Akt mot vilken talan väckts – Bedömning av lagligheten utifrån de upplysningar som förelåg när rättsakten antogs

    (Artikel 263 FEUF)

  10. Domstolsförfarande – Åberopande av nya grunder under rättegången – Villkor – Grund som föranleds av omständigheter som framkommit först under rättegången

    (Tribunalens rättegångsregler (1991), artikel 48.2)

  11. Talan om ogiltigförklaring – Grunder – Avsaknad av, eller otillräcklig, motivering – Grund som ska skiljas från en grund som avser en rättsakts lagenlighet i materiellt hänseende

    (Artiklarna 263 och 296 FEUF)

  12. Tillnärmning av lagstiftning – Förfaranden vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster – Direktiv 2004/17 – Tillämpningsområde – Avtal som avser utförande av en verksamhet som inte är direkt konkurrensutsatt i den berörda medlemsstaten – Omfattas inte – Kommissionens beslut – Bedömning av lagligheten utifrån de upplysningar som förelåg när rättsakten antogs

    (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17, artikel 30)

  13. Domstolsförfarande – Framläggande av bevisning – Frist – Bevisningen har lagts fram för sent – Villkor

    (Tribunalens rättegångsregler (1991), artiklarna 44.1 e, 46.1 och 48.1)

  14. Domstolsförfarande – Ansökan genom vilken talan väckts – Formkrav – Fastställelse av föremålet för tvisten – Kortfattad framställning av grunderna för talan – Generell hänvisning till andra handlingar som bifogats ansökan – Avvisning

    (Domstolens stadga, artikel 21; tribunalens rättegångsregler (1991), artikel 44.1 c)

  15. Grundläggande rättigheter – Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – Rätten till god förvaltning – Rätten att yttra sig – Räckvidd

    (Artikel 6 FEUF, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 41.2 a)

  1.  Se domen.

    (se punkterna 20, 46, 50, 83 och 197)

  2.  Beträffande offentlig upphandling, när det gäller att fastställa om en verksamhet är direkt konkurrensutsatt och därmed omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2004/17 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, är de kriterier och den metodologi som ska användas för att utvärdera huruvida verksamheten är direkt konkurrensutsatt enligt artikel 30 i detta direktiv inte nödvändigtvis desamma som ska användas vid en bedömning enligt artiklarna 101 och 102 FEUF eller enligt förordning nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer.

    Det är förvisso så, att bedömningen av huruvida en verksamhet är direkt konkurrensutsatt enligt artikel 30.2 i direktiv 2004/17 ska ske enligt kriterier som stämmer överens med de konkurrensrättsliga bestämmelserna i FEUF. Ordalydelsen i denna bestämmelse kräver dock inte att dessa kriterier ska vara exakt de kriterier som gäller i unionens konkurrensrätt. Direktiv 2004/17 är för övrigt inte en del av unionens konkurrensrätt. Den rättsliga grunden för detta direktiv är artikel 47.2 EG och artiklarna 55 och 95 EG. Huvudsyftet med unionsbestämmelserna angående offentlig upphandling är fri rörlighet för tjänster och att området öppnas upp för icke snedvriden konkurrens i alla medlemsstater, såsom framgår av bland annat skälen 2, 3 och 9 i direktiv 2004/17. I detta avseende syftar detta direktiv till att öppna de upphandlingskontrakt på vilka det är tillämpligt för konkurrens inom unionen, genom att främja största möjliga intresse från medlemsstaternas aktörers sida. I skäl 8 i beslut 2014/184 om undantag av vissa tjänster inom postsektorn i Österrike från tillämpningen av direktiv 2004/17 hänvisas helt riktigt till syftet med direktiv 2004/17 för att bedöma vilken grad av konkurrens som behöver uppnås för att det i enlighet med artikel 30 i direktivet ska kunna slås fast att en verksamhet är direkt konkurrensutsatt. Varken i artiklarna 101 och 102 FEUF eller i förordning 139/2004 hänvisas till begreppet ”direkt konkurrensutsatt verksamhet” som förekommer i artikel 30.2 i direktiv 2004/17.

    Dessutom, enligt skäl 2 i beslut 2005/15 om tillämpningsföreskrifter för det förfarande som föreskrivs i artikel 30 i direktiv 2004/17, ska prövningen av villkoren i artikel 30.1 i direktiv 2004/17 endast ske i enlighet med detta direktiv och ska inte påverka tillämpningen av konkurrensreglerna. Det framgår för övrigt av skäl 40 i detta direktiv att artikel 30 i direktivet bör medge rättssäkerhet för de berörda enheterna och ett ändamålsenligt beslutsförfarande, varigenom en enhetlig tillämpning av gemenskapslagstiftningen på området kan garanteras med kort tidsfrist. Dessa överväganden bekräftar att kommissionen, i samband med prövningen av en ansökan enligt artikel 30 i direktiv 2004/17, inte är skyldig att tillämpa de kriterier och de metoder som föreskrivs i EUF-fördraget på konkurrensområdet.

    (se punkterna 26, 28 och 29)

  3.  Se domen.

    (se punkterna 38, 39 och 176)

  4.  Inom ramen för det förfarande som föreskrivs i artikel 30 i direktiv 2004/17 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, åvilar bevisbördan för att villkoren i denna artikel är uppfyllda den sökande enheten och den berörda medlemsstaten, då kommissionen endast har begränsade befogenheter i jämförelse med de omfattande utredningsbefogenheter som den tillerkänns vid tillämpningen av unionens konkurrensrätt genom rådets förordning nr 1/2003 och genom förordning nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer. För övrigt är kommissionen skyldig att anta ett definitivt beslut inom den tidsfrist som anges i artikel 30.6 i direktivet om den anser att villkoren i artikel 30.1 inte är uppfyllda.

    Följaktligen ankommer det inte på kommissionen vare sig att göra egna studier avseende avgränsningen av den relevanta marknaden eller att göra egna analyser. Tvärtom ankommer det på sökanden att framföra tillräckliga omständigheter för att definiera den relevanta marknaden.

    (se punkterna 41, 89, 125, och 204)

  5.  Se domen.

    (se punkt 44)

  6.  Se domen.

    (se punkt 44)

  7.  Visserligen har det genom direktiv 2010/45 om ändring av direktiv 2006/112 om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller regler om fakturering införts regler enligt vilka pappersfakturor och elektroniska fakturor ska behandlas lika vad angår mervärdesskattekraven. Detta framgår av skäl 8 i direktiv 2010/45. När det gäller ett beslut av kommissionen genom vilket det fastställs att det krav som uppställs i artikel 30 i direktiv 2004/17 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, på att en verksamhet ska vara direkt konkurrensutsatt inte är uppfyllt i en medlemsstat, visar dock inte detta att kommissionen har gjort sig skyldig till uppenbart oriktig bedömning när den inte ansåg att de båda befordringssätten – som elektronisk post och som vanlig post – var utbytbara. Eftersom elektronisk fakturering har blivit obligatorisk de jure i den berörda medlemsstaten mellan företag och regeringen är frågan om utbytbarhet nämligen inte relevant.

    Lagstiftningsmässigt betraktas för övrigt posttjänster, och inte elektroniska tjänster, som tjänster av allmänt ekonomiskt intresse enligt artikel 14 FEUF, vilket framgår av skäl 3 i direktiv 2008/6 om ändring av direktiv 97/67 beträffande fullständigt genomförande av gemenskapens inre marknad för posttjänster. Enligt artikel 3 i direktiv 97/67 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna är det posttjänster som utgör samhällsomfattande tjänster. Således kan inte den slutsatsen dras att pappersfakturor och e-fakturor i allmänhet är likställda i lagstiftningen. Den omständigheten att reklamförsändelser enligt direktiv 2008/6 från lagstiftarens synpunkt betraktas som en brevförsändelse påverkar inte den korrekta definitionen av den relevanta marknaden i samband med prövningen av artikel 30 i direktiv 2004/17.

    (se punkterna 53, 54 och 168)

  8.  Begreppet relevant marknad i den mening som avses i beslut 2005/15 om tillämpningen av det förfarande som föreskrivs i artikel 30 i direktiv 2004/17 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster innebär att varorna på denna marknad faktiskt kan konkurrera med varandra, vilket förutsätter att alla produkter eller tjänster som tillhör en och samma marknad i tillräcklig grad är utbytbara inom samma användningsområde. Utbytbarheten ska inte bara bedömas med hänsyn till de aktuella varornas eller tjänsternas objektiva egenskaper. Det är även nödvändigt att beakta konkurrensvillkoren samt efterfråge- och utbudsmönstret på marknaden.

    (se punkt 57)

  9.  Se domen.

    (se punkterna 64 och 146)

  10.  Se domen.

    (se punkt 127)

  11.  Se domen.

    (se punkterna 132 och 138)

  12.  Lagenligheten av ett beslut som kommissionen antagit i enlighet med artikel 30 i direktiv 2004/17 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster ska bedömas mot bakgrund av de uppgifter som kommissionen har tillgång till när den antar beslutet.

    (se punkt 142)

  13.  Se domen.

    (se punkterna 146 och 190)

  14.  Se domen.

    (se punkterna 151, 170 och 200)

  15.  Se domen.

    (se punkt 188)