10.11.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 395/25


Överklagande ingett den 28 augusti 2014 av Intel Corporation av den dom som tribunalen (sjunde avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 12 juni 2014 i mål T-286/09: Intel Corporation mot Europeiska kommissionen

(Mål C-413/14 P)

(2014/C 395/31)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Intel Corporation (ombud: Messrs D. M. Beard QC, A. N. Parr och R. W. Mackenzie, Solicitors)

Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen,

Association for Competitive Technology, Inc.,

Union fédérale des consommateurs – Que choisir (UFC – Que choisir)

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

helt eller delvis upphäva den överklagade domen,

helt eller delvis ogiltigförklara det angripna beslutet,

ogiltigförklara eller avsevärt sätta ned de böter som påförts,

alternativt återförvisa målet till tribunalen för ny prövning i enlighet med domstolens bedömning,

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i domstolen och tribunalen.

Grunder och huvudargument

Första grunden, vilken består av tre delar: Klaganden gör gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till en felaktig rättstillämpning när den prövade rättsenligheten av klagandens agerande i enlighet med artikel 82 EG och artikel 54 i EES-avtalet:

 

Tribunalen gjorde en felaktig bedömning när den slog fast att agerandet i fråga till sin natur var konkurrensbegränsande och därmed kan anses strida mot artikel 82 EG och artikel 54 i EES-avtalet, utan att behöva väga in alla relevanta fakta och omständigheter i bedömningen.

 

Tribunalen gjorde en felaktig bedömning när den slog fast att vid bedömningen av huruvida en överträdelse av artikel 82 EG och artikel 54 i EES-avtalet ska anses ha skett, får förmågan att begränsa konkurrensen bedömas utifrån abstrakta överväganden snarare än utifrån troliga eller faktiska effekter.

 

Tribunalen gjorde en felaktig bedömning genom sin alternativa slutsats att agerandet i fråga kunde begränsa konkurrensen, eftersom tribunalen felaktigt tog hänsyn till faktorer som inte kan ha någon sådan verkan och bortsåg från ett flertal relevanta faktorer som den borde ha tagit hänsyn till, exempelvis verksamhetens marknadsandelar, varaktigheten av det påstådda agerandet, verkliga marknadsbevis för hastigt sjunkande priser och bristen på utestängning, samt de slutsatser som rätteligen bör dras av As-Efficient-Competitor-testet (AEC) som kommissionen genomförde i samband med den administrativa prövningen.

Andra grunden: Klaganden gör gällande att tribunalen gjorde en felaktig bedömning då den slog fast att det var fråga om en överträdelse avseende de sista två åren av den påstådda perioden av överträdelser, eftersom agerandet under de åren som mest endast skulle ha påverkat 3,5 % av den relevanta marknaden.

Tredje grunden: Klaganden gör gällande att tribunalen gjorde en felaktig bedömning då den klassificerade klagandens agerande gentemot HP och Lenovo som ”exklusivitetsrabatter” trots att agerandet endast rörde 28 % respektive 42 % (eller mindre) av vardera kunds totala inköp av den aktuella produkten, vilket är långt ifrån ”samtliga eller de flesta” av dessa kunders behov.

Fjärde grunden: Klaganden gör gällande att tribunalen åsidosatte principerna om ett effektivt rättsligt skydd och rättvis prövning med anledning av det fem timmar långa samtalet som kommissionen genomförde med en viktig beslutsfattare hos Dell angående frågor som hade ett objektivt samband med föremålet för utredningen, under vilken beslutsfattaren hos Dell tillhandahöll mycket detaljerade förklaringar. Tribunalen gjorde en felaktig bedömning då den ansåg det vara tillräckligt för kommissionen att enbart ge in en lista över de ämnen som diskuterades under samtalet, istället för ett referat eller en sammanfattning av vad beslutsfattaren sa avseende dessa ämnen. Tribunalen gjorde även en felaktig bedömning då den slog fast att klaganden var tvungen att åberopa prima facie–bevis för att kommissionen misslyckats med att dokumentera bevisning som talar till klagandens fördel. Istället borde sökanden endast ha behövt visa att det inte kunde uteslutas att materialet kunde ha varit användbart till dess försvar, vilket klaganden klart har visat i detta fall.

Femte grunden, vilken består av tre delar: Klaganden gör gällande att tribunalen felaktigt beslutade att EG hade jurisdiktion över Intels avtal med Lenovo från 2006 och 2007:

 

Tribunalen gjorde en felaktig bedömning när den slog fast att detta agerande ”utförts” inom EES, eftersom Intel inte sålde några produkter till Leveno inom EES genom dessa avtal.

 

Tribunalen gjorde en felaktig bedömning när den slog fast att testet för ”kvalificerade effekter” utgör en lämplig grund för att besluta att EG hade jurisdiktion över agerandet i fråga.

 

Tribunalen gjorde en felaktig bedömning när den tillämpade testet för ”kvalificerade effekter” eftersom det inte var förutsägbart att Intels avtal med Leveno avseende leverans av x86 CPUs till Kina skulle ha en omdedelbar och väsentlig verkan inom EES.

Sjätte grunden, vilken består av två delar: Klaganden gör gällande att tribunalen på flera sätt felaktigt beräknat de böter som påförts.

 

Böterna är upperbart oproportionerliga.

 

Tribunalen åsidosatte grundläggande EU-rättsliga principer genom att tillämpa kommissionens bötesriktlinjer från 2006 på ett agerande som föregick dem.