13.10.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 361/2

—

upphäva tribunalens dom av den 27 februari 2014 i mål T- 602/11,

—

alternativt, återförvisa målet till tribunalen för avgörande, och

—

förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna vid tribunalen och domstolen.

1.

Tribunalen underlät att på ett korrekt sätt förklara förekomsten av en verklig risk för förväxling av varumärkena i fråga. Ett korrekt och objektivt konstaterande av en verklig risk för förväxling mellan två varumärken kan inte endast utgöras av påståendet att det, med beaktande av att varorna är identiska och att det finns en mycket liten visuell liket och liten fonetisk likhet mellan varumärkena (trots deras konceptuella olikhet), inte kan uteslutas att omsättningskretsen kan uppfatta de olika varorna som härrörande från samma företag eller företag som är ekonomiskt sammankopplade. ”Risk för förväxling” avser inte att det finns en möjlighet att förväxling sker, utan snarare att det är troligt att förväxling kommer att ske. Risk för förväxling kan inte presumeras bara för att det finns en viss likhet mellan två varumärken, inte ens när varorna är identiska.

2.

I den överklagade domen gjorde tribunalen också en felaktig tillämpning av artikel 8.1 b i varumärkesförordningen i den mån den underlät att beakta betydelsen och vikten av den konceptuella olikheten mellan märkena vid den övergripande bedömningen av risken för förväxling av varumärken som har en mycket liten visuell likhet och liten fonetisk likhet. Enligt fast rättspraxis ska det konceptuella innehållet i det sökta varumärket vara tillräckligt för att neutralisera den mycket lilla visuella likheten och den lilla fonetiska likheten som, enligt tribunalen, föreligger mellan det sökta varumärket och det äldre varumärket.

3.

Slutligen gjorde tribunalen en felaktig tillämpning av artikel 8.1 b i varumärkesförordningen när den bedömde risken för förväxling mellan varumärkena i fråga utan att beakta alla faktorer som är relevanta i förevarande fall för att fastställa risken för förväxling. Mer konkret förbisåg tribunalen en avgörande omständighet som utgjorde en del av bakgrunden till tvisten: ursprunget, historian, den geografiska betydelsen av ordet i varumärkena i fråga och dess symboliska koppling till varorna som omfattas av nämnda varumärken. Följaktligen missuppfattade tribunalen även den faktiska bakgrunden till tvisten.