10.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 175/21

1)

Ska artikel 56 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt jämförd med artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (1) tolkas på så sätt att den utgör hinder mot en nationell bestämmelse som innebär en tvingande skyldighet för en upphandlande myndighet att endast anta anbud från företag, inbegripet deras underleverantörer, som i sina anbud skriftligen åtar sig att betala de arbetstagare som utför de aktuella tjänsterna en statligt fastställd minimilön som enbart gäller för offentliga och inte för privaträttsliga kontrakt, om det varken finns någon allmän lagstadgad minimilön eller ett för en potentiell uppdragstagare och eventuella underleverantörer bindande kollektivavtal med allmän giltighet?

2.

För det fallet att den första frågan besvaras nekande:

Ska unionslagstiftningen beträffande offentlig upphandling, särskilt artikel 26 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (2), tolkas så, att den utgör hinder mot en nationell bestämmelse, som 3 § stycke 1 tredje meningen i delstaten Rheinland-Pfalz lag om åtagande att följa kollektivavtal och minimilön vid offentlig upphandling, vilken föreskriver en tvingande skyldighet för den upphandlande myndigheten att utesluta ett anbud om en ekonomisk aktör inte redan genom en särskild förklaring i anbudet åtar sig en viss positiv skyldighet som denne ändå hade haft enligt avtalet vid en tilldelning av uppdraget utan någon sådan förklaring?