5.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 135/20

1)

Ska direktiv 93/13/EEG (1) tolkas så, att det utgör hinder för nationell lagstiftning såsom den gällande spanska lagstiftningen om betalningsförelägganden (artiklarna 815 och 816 i civilprocesslagen) – som varken fordrar domstolsprövning av oskäliga avtalsvillkor eller domstolsingripande, utom om behörig domstolstjänsteman (secretario judicial) finner detta lämpligt eller om gäldenären bestrider kravet – av den anledningen att den försvårar eller förhindrar domstolsprövning ex officio av avtal som kan innehålla oskäliga villkor?

2)

Ska direktiv 93/13 tolkas så, att det utgör hinder för nationell lagstiftning såsom de spanska bestämmelser som inte medger att domstolen i ett efterföljande verkställighetsförfarande ex officio vid förfarandets inledning prövar huruvida det beträffande en exekutionstitel i form av ett domstolsavgörande (ett utslag meddelat av secretario judicial i ett ärende om betalningsföreläggande) föreligger oskäliga villkor i det avtal som låg till grund för utslaget, av den anledningen att saken enligt nationell rätt anses rättskraftigt avgjord (artiklarna 551 och 552 jämförda med artikel 816.2 i civilprocesslagen)?

3)

Ska Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2) tolkas så, att den utgör hinder för nationell lagstiftning, såsom lagstiftning om betalningsförelägganden och om verkställighet av exekutionstitlar i form av domstolsavgöranden, som inte föreskriver obligatorisk domstolsprövning i det skede av förfarandet där rätten till betalning fastställs och inte heller medger att domstolen i verkställighetsskedet överprövar secretario judicials bedömning?

4)

Ska Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tolkas så, att den utgör hinder för nationell lagstiftning som inte medger att domstolen ex officio prövar huruvida rätten att yttra sig har iakttagits, på grund av att saken anses rättskraftigt avgjord?