Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 9 februari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Supreme Court – Irland) – M mot Minister for Justice and Equality, Ireland and the Attorney General

(Mål C-560/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Område för frihet, säkerhet och rättvisa - Direktiv 2004/83/EG - Miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar - Ansökan om alternativt skydd - Giltigheten av ett nationellt förfarande för prövning av en ansökan om alternativt skydd som framställts sedan en ansökan om flyktingstatus avslagits - Rätten att yttra sig - Räckvidd - Rätt till ett möte för att yttra sig muntligen - Rätt att kalla och korsförhöra vittnen))

(2017/C 104/17)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Supreme Court

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: M

Motpart: Minister for Justice and Equality, Ireland, Attorney General

Domslut

Rätten att yttra sig – såsom denna är tillämplig inom ramen för rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet – medför i princip inte, för det fall en nationell lagstiftning föreskriver två separata och på varandra följande förfaranden för att pröva en ansökan om beviljande av flyktingstatus respektive en ansökan om alternativt skydd, ett krav på att den person som ansöker om alternativt skydd ska ges rätt till ett möte för att yttra sig muntligen avseende sin ansökan, inklusive rätten att kalla eller korsförhöra vittnen vid detta tillfälle.

Ett möte för att yttra sig muntligen ska emellertid anordnas om särskilda omständigheter hänförliga till de uppgifter den behöriga myndigheten har kännedom om eller till den personliga och allmänna situation som ansökan om alternativt skydd har framställs i visar att ett sådant möte är nödvändigt för att kunna pröva ansökan med full kännedom om omständigheterna, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att avgöra.

(1)  EUT C 81, 9.3.2015.