18.1.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 16/12

1)

Artikel 1.1 första stycket a i rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar ska tolkas så, att arbetstagare som har ett anställningsavtal som gäller för begränsad tid eller för vissa arbetsuppgifter ska anses vara arbetstagare som ”normalt” sysselsätts, i den mening som avses i den bestämmelsen, på den aktuella arbetsplatsen.

2)

För att slå fast att en ”kollektiv uppsägning” föreligger i den mening som avses i artikel 1.1 första stycket a i direktiv 98/59, vilket medför att det direktivet är tillämpligt, ska det villkor som anges i den bestämmelsens andra stycke, nämligen ”om antalet uppgår till minst fem”, tolkas på så sätt att det inte avser upphörande av anställningsavtal som jämställs med uppsägning, utan endast uppsägningar i strikt betydelse.

3)

Direktiv 98/59 ska tolkas på så sätt att den omständigheten att en arbetsgivare, ensidigt och till arbetstagarens nackdel, genomför en betydande förändring av väsentliga delar av anställningsavtalet av skäl som inte är hänförliga till arbetstagaren personligen omfattas av begreppet ”uppsägning” enligt artikel 1.1 första stycket a i det direktivet.