|
1.2.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 38/8 |
Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 26 november 2015 (begäran om förhandsavgörande från Augstākā tiesa – Lettland) – SIA ”Maxima Latvija” mot Konkurences padome
(Mål C-345/14) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Konkurrens - Artikel 101.1 FEUF - Tillämpning av analog nationell lagstiftning - Domstolens behörighet - Begreppet ”avtal som har till syfte att begränsa konkurrensen” - Kommersiella hyresavtal - Köpcentra - Referenshyresgästens rätt att invända mot hyresvärdens uthyrning av affärslokaler till tredje man))
(2016/C 038/10)
Rättegångsspråk: lettiska
Hänskjutande domstol
Augstākā tiesa
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: SIA ”Maxima Latvija”
Motpart: Konkurences padome
Domslut
|
1) |
Artikel 101.1 FEUF ska tolkas så, att blotta omständigheten att ett kommersiellt hyresavtal om uthyrning av en stormarknad i ett köpcentrum innehåller en klausul som ger hyresgästen rätt att motsätta sig hyresvärdens uthyrning av affärslokaler i detta köpcentrum till andra hyresgäster, inte medför att avtalet syftar till att begränsa konkurrensen i den mening som avses i bestämmelsen. |
|
2) |
Kommersiella hyresavtal som de i det nationella målet kan anses utgöra avtal som har ”till resultat” att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen i den mening som avses i artikel 101.1 FEUF, om det – efter en ingående analys av det ekonomiska och juridiska sammanhang i vilket de aktuella avtalen ingår och av särdragen på den relevanta marknaden – konstateras att de i väsentlig mån bidrar till en eventuell avskärmning av den marknaden. Frågan om i vilken grad varje avtal bidrar till denna avskärmning beror bland annat på avtalskontrahenternas ställning på den relevanta marknaden och avtalets löptid. |