25.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 145/8


Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 17 februari 2016 (begäran om förhandsavgörande från Korkein hallinto-oikeus-Finland) – Sanoma Media Finland Oy -Nelonen Media mot Viestintävirasto

(Mål C-314/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Direktiv 2010/13/EU - Artikel 19.1 - Åtskiljande av tv-reklam från tv-programmen - Delad bildskärm - Artiklarna 23.1 och 23.2 - Begränsningen av sändningstiden för tv-reklaminslag till 20 procent per klocktimme - Sponsormeddelanden - Andra hänvisningar till en sponsor - ”Svarta sekunder”))

(2016/C 145/08)

Rättegångsspråk: finska

Hänskjutande domstol

Korkein hallinto-oikeus

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Sanoma Media Finland Oy – Nelonen Media

Motpart: Viestintävirasto

Domslut

1)

Artikel 19.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster) ska tolkas så, att den inte utgör hinder mot nationell lagstiftning, såsom den i det nationella målet, som – i syfte att åtskilja det program som avslutas från det påföljande reklamavbrottet – tillåter att sluttexterna för ett tv-program visas i den ena kolumnen på en delad bildskärm och att en programtablå över kommande tv-program visas i den andra kolumnen, utan att det krävs att den delade bildskärmen kombineras med, eller följs av, en ljud- eller bildsignal, under förutsättning att ett sådant medel för åtskillnad i sig uppfyller de krav som uppställs i artikel 19.1 första meningen, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera.

2)

Artikel 23.2 i direktiv 2010/13 ska tolkas så, att sponsorsymboler som visas under andra program än det sponsrade programmet, såsom de sponsorsymboler som är aktuella i det nationella målet, ska inkluderas i den högsta tillåtna sändningstiden för reklam per klocktimme som anges i artikel 23.1 i direktivet.

3)

Artikel 23.1 i direktiv 2010/13 ska inte enbart tolkas så, att, i de fall då en medlemsstat inte använt sig av möjligheten att uppställa en strängare regel än den som anges i denna artikel, utgör den bestämmelsen inte hinder mot att så kallade svarta sekunder som införs mellan olika inslag inom ett tv-reklamavbrott eller mellan detta avbrott och det påföljande tv-programmet inkluderas i den högsta tillåtna sändningstiden för tv-reklam om 20 procent per klocktimme som anges i denna artikel, utan den bestämmelsen kräver även att sådana sekunder ska inkluderas i den högsta tillåtna sändningstiden för tv-reklam.


(1)  EUT C 292,01.09.2014